Brukspatron Adamsson eller Hvar bor du? / 106 (1916) Author: P. P. Waldenström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Mor Enfaldigs anfäktelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Här finnes nu ingen, som vet eller förstår min nöd
och jämmer», suckade hon, »ingen som kan förbarma
sig över mig och säga mig ett fridens ord. Dock, vad
skulle ett sådant ord hjälpa? Det vore ju icke sant
för mig.»

Emellertid styrde hon sin gång till Immanuels boning.

Ill. J.N.[=Jenny Nyström]                W[=Wilhelm] MEYER]Mor Enfaldigs anfäktelse (se sid. 105).

»Om jag ock skall lämna Evangelium och drivas ut»,
tänkte hon, »så vill jag dock först se och träffa
honom, som under så många år varit mitt hjärtas enda
tröst och glädje. Jag vill tala med honom, ifall jag
kunde få ett vänligt ord eller åtminstone en medlidsam
blick av honom. Jag vill ännu en gång skåda hans
anlete.»

Uppfylld av sådana önskningar gick hon liksom blind
för allt utom sig, då hon i en hast kände en tung hand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>