Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923????
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1923????
117
Det jag minns helst och vackrast är den känsla av
helg, som grep oss alla. Himlen blev väldigare och
större och någonstans däruppe satt Gud och ordnade
allt för oss. Vi levde i dopp i grytan och värmde
oss vid glöggen och doften från hemstöpta talgljus.
Och jag skall alltid minnas, hur jag gick ut på
perrongen utanför min fars lilla station och sjöng upp
emot stjärnorna. Jag vet inte varför jag grät, men det
var kanske därför att jag var omgiven av kärlek,
andades kärlek till något, jag visste inte vad. Och julen
slutade så ljuvligt sakta, inte brutalt hastigt. Alla
människor logo gott mot varandra och bjödo på snus,
man gick i stugorna och åt fläsk och över det hela
stod en himmel av godhet.
Det förefaller mig, som om denna himmel av
godhet just nu skulle vara överdragen med moln. Var
ha vi snön, var ha vi glöggen och denna ljuvliga
godhet som vi utandades, utdunstade, bestodo av, när vi
möttes i vårt hemlands skog. En tjäder flög över
vägen obeskjuten, en hare sprang upp skrämd av vårt
skoknarr och satte sig under en ny buske. Och
överallt denna högtidlighet av jul och nyår och särskilt
nyåret, digert havande med öden — och vi små
människor gingo där i snön och önskade och älskade.
Och tack för allt gott jag fått uppleva!
Men varför skall man inte få vara aktuell? Jag läser
boxningstidningarna och finner dem vara undermåliga.
Det finns något som heter bildning, och den befordras
inte genom slagsmål. Det finns andra värden, vid Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
