Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Ytterön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
ADEL, PRÄSTER, SMUGGLARE, BÖNDER
han har allti vari liksom lite för sej själv. Nää, i fråga
om skeppsbyggeri så ä dä inte te hugga hur som
helst. Dä ska va särskilda trän för kölen å särskilda
för stäven mä sina särskilda märken, annars blir dä
ingen lycka mä skutan. Å pengar ska dä ligga under
mastfoten, koppar å silver, dä berättade far min som
ändå var åv bättre folk. Se dä finns märken, se!
Precis som att en aldri ska börja mä sillfisket före
28 oktober, Simon Judas! Men nu ska han ha tack
för supen, Danielson!
— Sju, sade Danielson.
— Sju — vad menar Danielson med det?
— När jag har sagt s j u, så menar jag sju. Å gå
nu, skomakare, för vi har affärder, Engström å jag!
Det glödde rött i Danielsons ögon, rödare än i
skägget. Länder reste sig upp med ett smeksamt
ögonkast till litern och sade: — Ja tack då så mycke,
Danielson, för supen!
— Åtta!! röt Danielson, och skomakarn vaggade
ut med sitt stora huvud.
— Hör nu, Danielson, vad menade Danielson
egentligen med sex, sju och åtta?
— Jo, skomakarn tackade för supen tillsammanlagt
åtta gånger med lämpliga mellanrum. Sju gånger
tackade han innan jag körde ut honom. För han ville
ha mera. Därför drog han ut på tiden och trodde i
det längsta att jag skulle slå i en sup till och helst
en för var tacksägelse. Jag räknar tacksägelserna.
Jag satt hela tiden och räknade dom. Men jag bjuder
aldrig på mer än en sup. Och nu vill jag säga en sak!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
