Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Dispositionen af besparingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DISPOSITIONEN AF BESPARINGARNA
213
någon redogörelse för den utgiftsbudget vid sidan af den
af riksdagen profvade budgeten, som af k. m:t på egen
hand betäektes med »besparingar», dels i den af
riksdagen fixerade betydelsen af ordet, dels i den senast af
1903 års revisorer anmärkta, ordaförstånd och själf klar
mening utvidgande betydelse, som detta års och nästa
års revisorer, enligt hvad redan bekant är, få nya
anledningar att anmärka. Att statsutskottets åtgärd år 1885,
hvarigenom riksdagens rätt bevarades, var af största vikt,
är utom ali fråga. Att den ej sträckte sig till en
undersökning af frågan, om 1841 års regler, fastställda på en
tid då riksdagsperioden var femårig, fortfarande vore
lämpliga, och huruvida ej afvikelserna från dessa regler
vore så talrika och betydande, att de påkallade annan
åtgärd än de dittills tillfälligtvis förekommande
påminnelserna om betydelsen af uttrycket, har förmodligen berott
däraf, att, då k. m:t aldrig begärde förnyelse af
dispositionsrätten och då ej någon redovisning meddelades om
tillgångar och utgifter af detta slag, anledning till en
sådan undersökning ej synts vara ådagalagd. Nu torde
emellertid anledningar vara för handen, så betydande att
den ej bör uppskjutas. Den är behöflig från
finansstatistikens, ännu viktigare från konstitutionell synpunkt.
Olägenheterna af bestämmelser, som tillåtit hopande
af mycket stora summor, undandragna riksdagens
disposition, ha ofta visat sig. I skrifvelse 13 maj 1869 anhöll
riksdagen, att k. m:t ville af de vid 1869 års slut
möjligen befintliga behållningar å femte hufvudtitelns
reservationsanslag, undantagandes det till lots- och
fyrinrättningen, låta till fonden för byggande af krigsfartyg
öfverföra hvad för år 1870 ansågs vara som bidrag till fonden
erforderligt. Efter utredning i förvaltningen af
sjöärendena öfverfördes — om jag rätt förstått uppgifterna i
statsverkspropositionen 1870, sid. 26 och bil. n:o 4, sid. 6
— 297,788 rdr 62 öre för 1870. Dessutom öfverlämnades
200,000 kronor för andra statsregleringsändamål än
sjöförsvarets. Ytterligare blefvo 468,000 (sid. 7 och 8)
tillgängliga år 1871 för nybyggnader.
Då emellertid år 1870 skatteförhöjning af regeringen
föreslagits, ansåg statsutskottet en ytterligare anvisning
å behållningar vara att föredraga, och efter diskussioner
i kamrarne, som lade i klar dag olämpligheten af ej blott
bestämmelserna om besparingarna å de fasta anslagen,
utan ock föreskrifterna om reservations- och förslagsanslag,
blef resultatet, att riksdagen meddelade k. m:t, att den
för sin del beslutit en ytterligare anvisning å behållningar:
468,000 rdr (»influtna medel till uppköp af spannmål»),
som, minjera obehöfliga fpr sitt ursprungliga ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
