Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kamrarnas sammansättning,
Sveriges första kammare enligt motiven till
riksdagsordningen och i verkligheten.
(Jämtlandsposten 1896.)
I.
Ur Louis de Geers Minnen inhämta vi tämligen noga,
hur utarbetandet af förslaget till nu gällande
riksdagsordning gick till. Det motstånd, som friherre de Geer
under detta representationsfrågans första skede hade att
öfvervinna, ter sig i hans egen berättelse icke så kraftigt,
som mången törhända föreställt sig att det var. Att t. ex.
Reuterdahl, som år 1865 skulle uppnå den höga grad af
resignation, att han (i hälsningstalet till prästeståndet den
20 oktober) å prästernas vägnar bekände: »kan tiden vara
oss förutan, nog kunna vi vara tiden förutan» — att,
säger jag, denne samme Reuterdahl tre år förut, i eget
och andra prästers namn, meddelat de Geer, att han och
hela kyrkan, hellre än att gå in på den tilltänkta
reformstyggelsen, »borde låta utvisa sig ur staten», det var nog
ej i de Geers ögon så fasligt eller så farligt, som det lät.
De Geer säger, att detta anskri »föranledde ingen ändring
i förslaget». Mera betydde Henning Hamiltons
genstör-tighet å egna, många ståndskamraters och — konungens
vägnar. De anmärkningar åter, som Carl XV lät
skrif-kunniga vänner uppsätta, men själf renskref, innan han
till sin förste-minister öfverlämnade dem såsom sitt eget
verk, synas icke heller hafva gjort något starkare intryck.
Det förefaller, som de bort kunna fullständigare
tillbakavisas, än som skedde: så i fråga om arvode för Första
kammarens ledamöter och om rätt för kamrarne att själfva
utse talmän. Konungen var ju långt ifrån okänslig för
en popularitet, som kunde realiseras i en förbättring af
hans civillista. Den proposition, som kort efter represen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
