Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
ADOLF HEDIftf
förordningen blifvit en enda gång i tillämpningen pröfvad.
Det ena med det andra visar oss i förberedelserna till
införandet af ett nytt representationsskick exemplet å ett
hastverk, som äger den revolutionära lagstiftningens
karaktär, utan att äga dess ursäkt.
Redan 1863 befanns det oundgängligen nödigt att i
ett väsentligt afseende ändra förordningen om
kommunalstyrelse på landet, då den första tillämpningen ådagalagt
att bestämmelsen om mantal och medelbevillning som
uppskattningsgrunder pekade rätt uppåt väggarne, i ty
att bland annat härigenom kommunalbeskattningen vardt,
såsom ständerna yttrade i skrifvelse af 9 september 1863,
»ojämförligt högre för öfrige skattskyldige än för
hemmansägare».
Bevisen på det nya kommunallag-verkets underhaltiga
beskaffenhet hafva hopats i skrymmande, skrämmande
massor under de några och trettio gångna åren. En af
trycket utgifven samling af prejudikat rörande
kommunallagarnas tillämpning, hvilken tillsvidare omfattar tiden
1863—1893, utgör med tillhörande register 10 häften om
tillsammans 2,800 sidor! Riksdagen har oupphörligt varit
sysselsatt med ändringsförslag. Den kommunala
rösträtten på landet är en svensk egendomlighet, hvartill ej
den aflägsnaste liknelse kan uppvisas i något annat land.
Af den år 1874 utgifna statistiken öfver den kommunala
rösträtten år 1871 erfor man omsider, att i 54 kommuner
öfver i 360 kommuner öfver £ till i 1,026 öfver T\y
till \ af hela fyrktalet föll på en person. Och den
kommunala rösträttsstatistiken för år 1892 utvisar, att i 44
kommuner en röstägande ensam, i 77 kommuner två
röst-ägande samfäldt, i 96 kommuner tre röstägande samfäldt
innehade mer än halfva fyrktalet.
Af ett sålunda bestämdt kommunalt »röstvärde» bero
landsbygdens val till de korporationer, landstingen, som
utse största delen af Första kammarens ledamöter.
Så lades grundvalen för det nya riksdagsskicket.
Friherre de Geers omdöme (I, s. 230), att Lagerstråle,
som, sedan riksdagen yttrat sig öfver
kommunalkommitténs förslag, bearbetade och föredrog ärendet, »därigenom
inlagt en synnerligen stor förtjänst», är naturligtvis icke
ironi, huru benägen man än må vara att så uppfatta
dessa ord, nedskrifna trettio år efter kommunallagarnes
datum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
