Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
ADOLF HËDIN
Ett ord också om parlamentens arbetsmetod-frågor.
Att mycket arbete är att räkna för i viss mån, kanske
alldeles förspilldt, när vid sessionens slut ett ganska långt
avancerad t ärende förfaller och ej ånyo kan komma under
behandling, med mindre det på nytt får genomgå samma
procedur, beklagas ej litet i franska parlamentet. Vi
minnas huru — det är nu länge sedan — vår riksdag
sysslade med en grundlagsändring, på sin tid känd under
benämningen »om uppskof med frågas afgörande»,
hvarigenom det skulle låta sig göra att en sammanträdande
riksdag finge omedelbart upptaga ett ärende till fortsatt
behandling från den punkt, där föregående riksdag låtit
denna af stanna, hellre än att antingen antaga en lag i
otillfredsställande skick eller ock låta mycken därå
nedlagd möda förspillas. — För öfrigt kan väl en svensk
svårligen följa en mängd företeelser i den allra modernaste
parlamentarismen, äfven andra än de genom hela seanser,
genom vecka efter vecka fortsatta pöbeluppträdena i
Österrikes Abgeordnetenhaus, utan att lyckönska
representationen och landet till den egendomligheten i våra grundlagar
att där riksdagens egentliga arbetsordning är att söka.
Det som passerat i Wien är vordet vida omkring
beryktadt. Däremot synes man icke ha lagt märke till att
England redan beredt och synes komma att bereda oss
en ännu starkare anledning att besinna, hvilket skydd för
riksdagsmannens, för riksdagens — hvarje särskild
riksdags och folkrepresentationens såsom permanent
institution — samt för folkets rättigheter de stadganden i
grundlagen, som vid jämförelse med lag ocb praxis i andra
länder kunna kallas arbetsordningsbestämmelser, innebära just
däri att de äga grundlags helgd. Man har under
innevarande legislatur sett regeringen, ehuru den äger en
ofantlig majoritet i uuderhuset, ej ens tillåta huset att
nödtorftigt diskutera viktiga förslag. Och nu har hon
framlagt ett förslag till arbetsordning, hvilket skall kunna
i och med kväfvandet af yttranderätten faktiskt så godt
som tillintetgöra parlamentets rättigheter. Hon har låtit
sin lakej majoritet af slå minoritetens yrkande att detta
förslag måtte få undergå kommitté-(utskotts-)behandling.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
