Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Regeringen och bolagsväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
ADOLF
När regeringen finner sig så ofantligt väl af ett sådant
förfarande, lär det väl icke finnas någon annan ntväg än
ändring, som något hejdar detta förfaringssätt Ty det
är i högsta grad betänkligt, att en proposition, sådan som
gjorda ärenden, som föreligger. Detta skulle kunna, om
det vore möjligt att tänka sig^något sådant från en rege-
så kan ju ej sägas vara förhållandet i förevarande fall.
Nu gör jag mig, herr talman, den frågan: har det
kommit därhän, att en sådan proposition som denna skall
kunna vinna svenska Riksdagens bifall? Vi ha här till-
som den i själfva verket aldrig någonsin afhändt sig!
Regeringen synes emellertid härvid icke hafva något annat
intresse, som kan jämföras med det, att så fort, så full-
må äga, så att ^slutligen ingenting annat återstår än de
byggnader, uti hvilka ämbetsverken med eller utan
boställs-våningar äro inrymda.
Skulle icke staten, yttrade den föregående talaren,
kunna våga sig på att någon gång sälja något? Nej, det
kan den icke. Så länge nuvarande regeringsprinciper äro
rådande, kan den icke våga sig på något annat än att
skänka bort hvad den har. Här har staten tillfälle att få
reda uti den oreda, som ingen här, ingen af dem, som
nu äro samlade i detta rum, kan med säkerhet beskrifva,
bolagen komma i konkurs. * Det finnes bestämdt icke
tillt om Riksdagen ^nu gör tvärt emot, hvad kungl. maj:t
V? veta i Själfva verket icke, hvad vi besluta, om vi
bifalla kungl. maj:ts proposition. Vi veta visserligen, hvad
som står i denna proposition, men vi veta icke en hel del
andra saker, som vore af högsta vikt att veta. Så t. ex.
veta vi icke, huru det förhåller sig med de förbindelser,
gällande i hvar mans hand mot båda bolagen, och om
hvilka förbindelser, uppgående till 20 à 30,000,000 — jag
förkunnade, att han%läppt ut i Paris. Denna massa af
bakom Ösig en stormakts diplomati och en stormakts flotta
fordringar — möjligen alldeles hopljugna, hvilket i det
allra närmaste var förhållandet i Pacificoaffären i Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
