464 (Adolf Hedin : tal och skrifter)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - I judefrågan - Åtalet mot August Strindbergs »Giftas»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga uttryckssättet, »fattigsakförare» i Göteborg, aflönad
af kommunen. Att en mosaisk trosförvant är docent vid
Uppsala universitet, nämner jag äfven, ehuru ju docentur
icke är »tjänst» i egentlig mening.

Vid första valet till hufvudstadens
kommunalrepresentation (1863) utsågos två medlemmar af mosaiska
församlingen till stadsfullmäktige; och har denna korporation
sedan dess oafbrutet bland sig räknat medlemmar af
nämnda församling, för närvarande till ett antal af fyra.
I Göteborg utsågos första gången (1862) fem mosaiska
trosbekännare, jämt en tiondedel af då varande hela
antalet; nu sitta bland Göteborgs stadsfullmäktige sex (hela
antalet för närvarande 57).

Till slut ett par statistiska siffror. Den äldsta
uppgift, vi äga om antalet mosaiska trosförvanter, gäller år
1825. Då var hela antalet 845 (däraf 6 å annan ort än
de fyra städerna); 1870 hade det stigit till 1836. Den
betydliga tillväxten till 2,993 år 1880 har, förmodar jag,
sin förklaring i den invandring från Polen, som af
välbekanta orsaker ägt rum i senare tider. I Norge funnos
ännu 1875, tjugufyra år efter upphäfvandet af
grundlagsförbudet mot judars tillträde till riket, blott 34.

Åtalet mot August Strindbergs »Giftas».

(Anförande i juryn 17 november 1884, upptecknadt efter hemkomsten.)

Då åtalet går ut på, att det åtalade stycket i
Strindbergs skrift innebär gäckeri af ett af sakramenten, skall
jag till en början ställa mig på åklagarens ståndpunkt
och således antaga, att Strindbergs uttryck träffa vår
statskyrkas nattvardslära, vidare att hans yttrande har
gäckeriets både syfte och form, följaktligen att det åtalade
stället i boken formellt faller under det åberopade
grundlagsbudet. Äfven om jag förutsätter detta, kommer jag
likväl till den slutsatsen, att juryn bör med nej besvara
den framställda frågan, och detta af följande skäl.

Det är väl bekant, att, om en lagstiftning länge får
stå stilla, om den ej efter hand ombildas i jämnbredd med
folkets förändrade odling, åskådningssätt och sed, § efter
§ blifva döda och äro att betrakta såsom realiter
upphäfda, fastän deras bokstaf står kvar. Det påståendet,
som man mer än en gång hört under de sista veckorna,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Mar 26 12:57:30 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/adhedin/0474.html

		Adolf Hedin : tal och skrifter / 464 (1904) Author: Adolf Hedin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|