Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
ADOLF HEDIftf
stämma hörd». Förklaringen torde vara att söka uti en
mer än förunderlig förväxling af folkrättsliga och statsrättsliga
synpunkter. Hade ej en sådan förväxling missledt honom,
skulle han ha insett, så väl att hvarken Sverige behöfde
»bibehållas» vid rådighet öfver den yttre politiken, så
långt denna rådighet kunde stå tillsammans med
real-unionen med en annan suverän stat, ej heller Norge
behöfde »få» sin andel däri, eftersom denna följer af dess
statssuveränitet, som ock att denna andel ej kan ha
af-händts annorlunda än genom ett aftal. Samma förväxling
framträder otvetydigt och tillika mycket naivt uti
begynnelseorden af motiveringen till svenska statsrådets
hemställan i sammansatt statsråd den 28 januari 1891 (»Ehuru
hvarken riksakten eller någon annan unionell lag åt Norge
inrymmer delaktighet i de ministeriella målens
behandling» o. s. v.).
Frih. de Geer synes ha blifvit vilseledd däraf, att
Sveriges regeringsform innehåller några föreskrifter om
formerna för konungens handhafvande af svenska statens
suveränitetsrätt i den yttre politiken, medan sådana väl
icke saknas (se §§26 och 75 g), men äro knapphändigare
i Norges grundlag — en skiljaktighet som ej i ringaste
mån inverkar på hvardera statens folkrättsliga suveränitet
med hvad denna innebär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>