554 (Adolf Hedin : tal och skrifter)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

554

ADOLF HEDIftf

stämma hörd». Förklaringen torde vara att söka uti en
mer än förunderlig förväxling af folkrättsliga och statsrättsliga
synpunkter. Hade ej en sådan förväxling missledt honom,
skulle han ha insett, så väl att hvarken Sverige behöfde
»bibehållas» vid rådighet öfver den yttre politiken, så
långt denna rådighet kunde stå tillsammans med
real-unionen med en annan suverän stat, ej heller Norge
behöfde »få» sin andel däri, eftersom denna följer af dess
statssuveränitet, som ock att denna andel ej kan ha
af-händts annorlunda än genom ett aftal. Samma förväxling
framträder otvetydigt och tillika mycket naivt uti
begynnelseorden af motiveringen till svenska statsrådets
hemställan i sammansatt statsråd den 28 januari 1891 (»Ehuru
hvarken riksakten eller någon annan unionell lag åt Norge
inrymmer delaktighet i de ministeriella målens
behandling» o. s. v.).

Frih. de Geer synes ha blifvit vilseledd däraf, att
Sveriges regeringsform innehåller några föreskrifter om
formerna för konungens handhafvande af svenska statens
suveränitetsrätt i den yttre politiken, medan sådana väl
icke saknas (se §§26 och 75 g), men äro knapphändigare
i Norges grundlag — en skiljaktighet som ej i ringaste
mån inverkar på hvardera statens folkrättsliga suveränitet
med hvad denna innebär.

Det är ej allmänt vedertaget, att grundlagar
innehålla några satser, förklaringar eller försäkringar om de
rättigheter, hvilka tillkomma ett folk såsom suverän stat
i förhållande till andra stater. Det är icke den inre
statsrätten, utan folkrätten, som afhandlar de inbördes
förhållandena, de ömsesidiga rättigheterna och plikterna
mellan de rättssubjekt, som kallas stater. Dessas
grundlagar kunna ej förläna dem folkrättslig personlighet, och
hvarje deklaration därom i grundlagen vore lika
öfverflödig, när en stat faktiskt är suverän och rättsjämlik
med alla andra stater, som onyttig och verkningslös, när
den ännu ej uppnått denna ställnings faktiska
förutsättningar. Med suveräniteten följa, i densamma inbegripas
rätt att med andra maktar sluta fördrag, aktiv och passiv
sändebudsrätt o. s. v. Denna suveränitet är så litet
beroende af statsförfattningen, att den kan existera äfven
under ett provisoriskt statsskick. Väl hade i Frankrike
republiken proklamerats den 4 september 1870, men den
var i flere år, äfven efter nationalförsamlingens
sammanträde, blott faktisk och provisorisk: detta var innehållet
af Thiers’ förklaring och försäkran den 10 mars 1871,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Mar 26 12:57:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/adhedin/0564.html

		Adolf Hedin : tal och skrifter / 554 (1904) Author: Adolf Hedin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|