Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständig neutralitet - Ständig neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 ADOLF HEDIN
Tidigare än någon annan har den bekante
ekonomisten G. de Molinari, chefredaktör för Journal des
Economistes och korresponderande ledamot af Institutet, sedan
nära ett halft sekel sökt att väcka de smärre staterna,
»de för fredens bevarande mest intresserade nationerna»,
till besinnande af den uppgift, hvilken är dem förelagd
såsom fredsstiftare. Påminnande om, huru de neutrales
bemödanden under tidernas lopp efter hand inskränkt de
krigförandes s. k. rättigheter, hvilka i all synnerhet
England sökt att gifva en obegränsad utsträckning, har han
i den europeiska pressen förordat hvad han någon gång
kallat ett »freds-syndikat» eller ett »de neutrales förbund»
af de sekundära staterna, som vore i stånd att, vid en
allmän krigsfara, lägga sin tyngd i fredens vågskål. För
ett sådant förbund vore upprättandet af en fast
skiljedomstribunal en lättare åtgärd, än för de stora makterna, som
under alla fredsförsäkringar behärskas af oaflåtlig
rivalitet, alltjämt misstänksamt bevaka och oupphörligt söka
öfverträffa hvarandras krigsförberedelser.
En svag punkt företer Molinaris förslag därutinnan,
att han, om än såsom en mindre sannolik eventualitet,
förutsätter neutralitetsförbundets väpnade ingripande mot
fredsstöraren. De nuvarande principiellt neutrala staterna
skulle sålunda öfvergifva en ställning, hvilken omsider
blifvit så häfdvunnen och befäst i den allmänna meningen,
att den nu utgör en därigenom — vida mer än genom
de internationella aftalen — tryggad folkrättslig institution.
Molinaris namnkunnige landsman, freds- och
skiljedomstankens oförtröttade apostel, Frédéric Passy, har ock
därför begränsat sitt godkännande af förslaget om en
sammanslutning till samverkan mellan de neutrala makterna
med det förbehållet, att den skulle vinna sitt mål »genom
rätt, ej genom våld». Man kan ej — säger han — annat
än frapperas af den makt, som dessa små nationer, hvar
för sig vanmäktiga, skulle representera, om de förenade
sig. De äro i stånd att bidraga till fredens bevarande
utan att förena sig i syfte af ett väpnadt ingripande.
Detta genom att fullfölja arbetet å fasta rättsliga former
för slitande af internationella tvister. Må ett aftal härom
till en början slutas mellan ett mindre antal makter. Den
dag, då genom deras initiativ en internationell juridisk
myndighet blifvit upprättad, af obetviflad kompetens och
opartiskhet, beredd att mottaga och undersöka
uppkommande tvistefrågor, skall det blifva svårt äfven för de
mest gensträfvige att ej låta dem bringas inför denna
jurisdiktion, hellre än att begära deras lösning af den
grymma och förstörande slump, som sväfvar öfver
slagfälten. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
