Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständig neutralitet - Ständig neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄNDIG NEUTRALITET 53
akt* grundats talrika, oförsynta, stundom af krigshot
åtföljda interventionsförsök, afseende bland annat att
förbjuda schweizarne att reformera 1815 års mycket lösa
förbundsförfattning, ehuru den, genom att lägga all
polismakt i kantonernas hand, giorde den svaga
förbundscentralmakten oförmögen att uppfylla förbundets plikter
mot andra stater beträffande flyktingar, som ville använda
förbundets territorium till operationsbas för
revolutionsföretag hos grannarna. Vi behöfva för öfrigt ej gå utom
vår egen historias råmärken för att lära oss vådan af en
förment garanti, inrymd i ord, af hvilka några kunna
låta sig vrångtydas mot det uppenbara syftet af
bestämmelsen i sin helhet. Ett alltför namnkunnigt exempel
erbjuder fredsslutet i Nystad. Och om vi, ej utan skäl,
förvånas, att man i Schweiz ännu in i våra dagar kunnat
orätt läsa neutralitetsakten af 1815, böra vi ihågkomma,
att äfven svenske statsmän — och först bland dem ingen
mindre man än Höpken — uti traktaten i Nystad läst
en tsarens garanti för Sveriges regeringsform.
En berömd folkrättslärare i nutiden, G.
Rolin-Jaequemyns, har sagt, att det i »synnerhet i de små, neutrala
och fredligt sinnade staterna är angeläget att odla och
akta den internationella rätten; ty det är i kraft af den
de lefva och på den de böra stödja sig för att fortfara att
lefva».
Det är emellertid icke uteslutande till egen fördel,
som de skandinaviska staterna sedan slutet af det
sjuttonde århundradet verkat för värnande af de neutrales
rättigheter; de hafva härigenom främjat folkrätten på ett
sätt och i en grad, att deras bemödanden, strider och
uppoffringar för utvecklingen af det internationella
rättstillståndet med skäl kunna räknas till deras ärofullaste
traditioner och minnen. När England och Holland genom
> Hvad denna akt åt Schweiz garanterar är »dess territoriums
integritet och okränkbarhet inom dess nya gränser» (jämför hvad här
ofvan är sagdt om besittningsgarantier). Vidkommande neutraliteten
åter hafva makterna genom akten af 20 nov. 1815 endast »formligen
och autentiskt erkänt Schweiz ständiga neutralitet». Uti den
deklaration af 30 april 1817, hvarigenom Carl XIII på Sveriges och
Norges vägnar biträdde akten af 20 november, heter det att denna
akt »erkänner Schweiz perpetuella neutralitet och dess territoriums
okränkbarhet». Här begagnas således ej ens ordet »garanti» om
territoriets integritet, utan »erkännande» (reconnaissance), hvilket,
såsom här ofvan visats, också är allt hvad en territorialgaranti i
själfva verket innebär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
