Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Vårt fosterlands försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 153
oförstånd, kommer att plottra bort mycket pengar på ett
lika osammanhängande som långsamt arbete. Men om
vederbörande föreställa sig att det skall gå som en dans,
att Riksdagens majoritet skall med obegränsadt förtroende
till krigsstyrelsen och dess rådgifvare i fortifikationsärenden,
bevilja allt som begäres, utan att veta något om en
samlad plan, om totalkostnad, om den tidslängd som
behöfves för att ernå några fullfärdiga resultat, så torde
man dock något missräkna sig på benägenheten att på
sådant sätt placera lifsmedelsbeskattningens afkastning,
hur stor villigheten än varit att gå andra militärkraf till
mötes.
Det berättas, att en ledamot af Andra kammaren en
gång tillåtit sig att uppmana statsrådet Rappe att föreslå
K. m:t att af den namnkunnige fästningsbyggaren, belgiske
generalen Brialmont begära yttranden och förslag om
fullbordandet af Karlsborg. Riksdagsmannen lär hafva yttrat
den förmodan, att en anläggning, som börjades år 1819,
som under inflytelsen af stridiga åsikter fortsattes med
mycket små medel under tre fjärdedels århundrade, medan
anfalls- och försvarsmedel undergått verkliga
omhvälfningar, svårligen kunde ingifva nationen något synnerligt
förtroende. Däremot, om en verklig auktoritet, som
åtminstone ej för allmänheten veterligt finnes inom landet,
angåfve en plan för företagets fullbordan, då skulle man
sannolikt vilja underkasta sig en till och med mycket
stor uppoffring, för att inom jämförelsevis kort tid
åstadkomma någonting helt och färdigt af beskaffenhet att
rättfärdiga folkets tillit i farans stund. Men riksdagsmannens
välmening afvisades med syn- och hörbart misshag af
herr krigsministern, som sade sig vilja »göra en konst i
general Brialmont>. — >»Anej, gör icke det; mera
betydande militärmakter än Sverige anse sig hafva handlat
klokt, då de anlitade hans bistånd> — med det svaret
slöt samtalet den gången, för att måhända förnyas en
annan gång. Åtminstone har det sagts, att en motion om
hemställan till K. m:t skulle vara ifrågasatt.
Befästningsfrågan är en af de många frågor, som ej
få, i form af millionanslag, handlöst kastas i
krigsstyrelsens händer under ett nytt, uppmärksamheten absorberande
härordningstumult.
Karlsborgshistorien bildar i själfva verket icke någon
motvikt mot, utan i stället ett tillskott till de många,
många ytterst allvarliga anledningarna att hysa misstro
till krigsstyrelsens insikt, förmåga och själfständighet mot
obehöriga inflytelser. För tio år sedan — då man
arbetat på denna fästning under 61/2 årtionde! —
meddelades att ännu återstode ett par millioners kostnad för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
