Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Revision af krigslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 ADOLF HEDIN
»allmänna lagen ovillkorligen föreskrifver denna
bestraffning för det begångna brottet». Tariff för förvandling
af gatulopp och spö till prygel eller dagg upptager en
god del af denna författning.
Rikets ständer afgåfvo två svarsskrifvelser, af hvilka
den ena, af den 23 maj, innehöll deras beslut, och den
andra, af den 3 juli, deras önskningar. Bland de senare
förekommer följande önskemål, att
»Eders K. m:t täcktes genom bestämd lag föreskrifva,
att beväringsmanskapet, ej i och för fel i tjänsten, eller
utan föregången laglig dom, må kunna bestraffas med
nesliga eller kroppsstraff af hvad beskaffenhet som helst,
och ej underkastas andra militäriska bestraffningar än
arrest, kassation och dödsstraff.»
Uti kungörelsen den 3 november 1812, däri påbjudes,
att första klassen af beväringsmanskapet för år 1813, eller
de år 1792 födde, skulle »hållas i beredskap att sig till
vapenöfning eller krigstjänst inställa», betecknar K. m:t
vårt försvar, efter det nyss fattade riksdagsbeslutet om
allmänna beväringen, såsom en: »Här af medborgare,
lifvade af en allvarlig föresats att allt uppoffra för värnet
af den jord dem burit, för den frihet de ärft af sina
fåder, och den de, oförkränkt och bevarad, till sina söner
böra öfverlåtan. Denna medborgarehär, när den blefve
till krigstjänst uppbådad, hade K. m:t emellertid, genom
kungörelsen af den 27 oktober 1812 om allmänna
beväringsmanskapet, § 18, underkastat »samma lydnad och
skyldigheter, som åligga vår öfriga krigsmakt enligt
författningar och krigsartiklarne, efter hvilka äfven
förbrytelser däremot komma att straffas». Dock bifogades
i samma $, såsom ett slags svar på rikets ständers nyss
nämnda önskan, följande löfte:
»Och äro vi sinnade att, i anseende till de i nämnde
artiklar hittills fastställda bestraffningar, med första
vidtaga de ändringar och jämkningar, som med tidehvarfvets
lynne och nödig krigsdisciplin äro förenliga.»
»Med första» skulle således den utlofvade reformen
af krigslagstiftningen företagas. Men betänketiden blef
oväntadt lång. Dock fanns, hvad angick just den
angelägnaste förbättringen, ett mycket talande föredöme att
tagas till efterföljd, så att man ej kan inse, att någon
tidsödande undersökning af en mycket enkel fråga kunde
vara behöflig. Detta föredöme var den i december år
1810 af landshöfdingen och militärbefälhafvaren på
Gottland, Rudolf Cederström, med Gottlands befolkning
upprättade, af K. m:t den 3 februari 1811 fastställda och
af rikets ständer, i och genom 28 § i den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
