- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter II /
231

(1915) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Revision af krigslagarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET MILITÄRA FÖRSVARET 231

Den till allting användbara 89 § har anlitats för att
låta krigslagarna inkräkta utom det område, som rimligen
kan antagas vara betecknadt med dessa lagars namn.

Enligt förordningen af den 16 februari 1864 om nya
strafflagens införande, § 18, mom. 1, gälla fortfarande
»straffbestämmelser efter krigslag för brott af dem, som
(till krigsmakten höra eller) i och för ämbete eller tjänst
under sådan lag lyda». Strafflagen för krigsmakten
stadgar i § 1, att »under denna lag lyda a) krigsmän» —
och i § 2, att »till krigsmän hänföras» ej blott under a)
— d) angifna kategorier af personer, som höra till
krigsmakten, utan ock »e) andra personer i de fall, då de,
efter hvad särskilda författningar innehålla, äro krigslag
underkastade». Skall K. m:t anses äga rätt, ehuru den
ingenstädes vare sig i grundlag eller af K. m:t och
Riksdagen stiftad lag omtalas, att påbjuda, hvilka ej till
krigsmakten hörande personer skola »i och för ämbete eller
tjänst> lyda under strafflagen för krigsmakten? Skall
K. m:t anses äga rätt att påbjuda, att till krigsmakten ej
hörande personer skola »till krigsmän hänföras» och
därför lyda under strafflagen för krigsmakten? Hur kan 89
§ regeringsformen innebära en så utomordentlig och så
vådlig makt öfver »medborgare utom krigsstaten», ehuru
nämnda grundlagsparagraf ingenting innehåller, som ens
kan vrängas till att betyda något dylikt; och är det på
sådan grund K. m:t genom en mängd af instruktioner
eller andra i administrativ väg utfärdade påbud förklarat
krigslagarna i större eller mindre omfattning tillämpliga
å personer ej tillhörande krigsmakten?

Regeringsformen § 16 bjuder, att »konungen låte
enhvar blifva dömd af den domstol, hvarunder han
rätteligen hörer och lyder». Då detta är, i andra ordalag,
samma föreskrift, som innehålles i rättegångsbalkens kap.
10, 8 11, så visar dess upprepande, hvilken vikt
grundlagsstiftaren fäste vid denna stora rättsprincip. Enär
bestämmelser om laga forum innehållas i nämnda med flera
kapitel i rättegångsbalken, så följer häraf, att sådana
tillhöra allmän lag och ej rätteligen kunna meddelas i
administrativ lagstiftningsväg, med mindre K. m:t i ett
eller annat fall är genom lag därtill bemyndigad. Att
författningarna om krigsdomstolar och rättegång vid dem
ej tillkommit i konstitutionell ordning, är sålunda tydligt,
och det erkändes uttryckligen i K. m:ts proposition 1880
om ändring af 87 § regeringsformen. — Ett
bemyndigande för K. m:t att förordna om forum förekommer i
rättegångsbalken kap. 10, § 26. »De mål, som den
allmänna hushållningen i riket, kronans hvarjehanda
ingälder, så ock de, som någons ämbete och tjänst, högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 26 01:04:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adhedin2/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free