Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Bötesstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 ADOLF HEDIN
hänsyn till förbrytarens bevekelsegrunder, föregåenden och personliga
förhållanden.
I en annan artikel stadgas om bötesstraffet:
Böter skola erläggas inom tre månader. Dock kan domaren
efter omständigheterna förlänga denna frist; han kan ock tillåta den
dömde att efter hand betala beloppet eller att aftjäna det genom
fritt arbete.” Om efter tidpunkten för utslaget dennes förhållanden
(»tillgångar» i den franska öfversättningen) väsentligt försämrats, kan
domaren skäligt moderera bötesbeloppet. Om den dömde inom
bestämd tid hvarken betalar eller aftjänar det, besluter domaren att
han skall försändas till en fångvårdsanstalt, där han kvarhålles tills
han aftjänat det, dock icke öfver ett år. Arbetet skall, såvidt
möjligt, afpassas efter hans arbetsskicklighet (»Fähigkeiten»). Äfven
kan arbete anvisas honom utom anstalten, isynnerhet arbete för statens
räkning.
Om föreskriften att bötesstraff skall bestämmas med
hänsyn äfven till den skyldiges tillgångar yttras i motiven,
att den »just afser ett fullkomligt likmätigt bedömande
af brottslighetsgraden, hvilket icke sker, när den rike och
den fattige vid lika förbrytelse drabbas af samma
penningstraff».
Beträffande öfriga bestämmelser om bötesstraffet yttras
i motiven:
»I kommissionens tanke kan det ej blott tillåtas den
dömde att efter hand, medelst afbetalningar, erlägga
penningstraffets belopp, eller att aftjäna det genom fritt
arbete, utan kan äfven den normala betalningsfristen af
tre månader till hans förmån förlängas, hvarjämte i det
fall, att hans förhållanden blifvit väsentligen ogynnsammare,
en nedsättning af böterna kan genom den dömande
myndighetens beslut äga rum.
Om domaren vid straffmätningen tager hänsyn till
den brottsliges omständigheter och ej ålägger honom högre
penningstraff än han efter sina tillgångar är i stånd att
betala, och om därjämte de nyssnämnda lättnaderna
medgifvas, så skall det, god vilja förutsatt, blifva lätt för
enhvar, som drabbats af en bötesdom, att erlägga beloppet.
Det får sålunda antagas att den, som likväl hvarken
betalar eller aftjänar det, vore i stånd att göra det.
Därför skall, enligt det nya (d. v. s. det efter förut
omnämnda granskning omarbetade) förslaget, hvar och
en, som ej inom bestämd tid betalar eller genom fritt
arbete aftjänar penningstraffets belopp, sändas till en
straffanstalt, där han har att tvångsvis aftjäna det; dock
+ Likaså tillåter den italienska strafflagen, att i stället för
fängelse eller arrest såsom förvandlingsstraff för böter, som ej erläggas
i rätt tid, »på den dömdes begäran må substitueras en
arbetsprestation vid ett företag för statens, provinsens eller kommunens räkning,
därvid två dagars arbete svarar mot en dags fängelse».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
