Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsteckning och karaktäristik av Bengt Lidforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flykt till fädernehemmet i Dalarne, där tillvaron mycket snart
blev honom outhärdlig, tog den unge Danielsson sommaren
1886 språnget ut i stora världen, som för honom att börja
med blev Stockholm. Dessförinnan hade han dock några
månader vistats på kondition hos en stockholmsgrossör, som han
sedan skildrat i skissen »Kors och profit». Till Stockholm kom
nog Danielsson för att bryta sig en bana som författare, och
under sin första Stockholmstid har han lämnat ett betydande
antal skisser och andra bidrag till Budkavlen, Dagens Nyheter,
Söndagsnisse, Kasper m. fl. Särskilt Budkavlen, som grundats
av Jörgen och på mitten av åttiotalet hade sin glansperiod
som radikalt boulevardblad med bl. a. August Strindberg som
medarbetare, var under en viss period en tämligen trogen
avnämare av de Danielssonska alstren. 1 sin vackra minnesruna
över Danielsson berättar Jörgen, huru han en gång i
Budkavlens trappor mötte en ung man, som i sina torftiga,
luggslitna kläder och med sina vackra men lidande drag verkade
som en förklädd prins — det var Axel Danielsson under den
tid han själv tillhörde »Skuggornas värld». ] en tidigare
artikel, som Jörgen skrev för att stämma allmänna opinionen till
den fängslade Danielssons förmån, finner man följande vackra
ungdomsporträtt av D.:
»För 3 å 4 år sedan mötte vi städse i en här utkommande
bourgeois-liberal tidnings trappor en smärt, vacker, dödsblek,
ytterst torftigt klädd student, en yngling, nästan ett barn, som
med stora talande ögon tilltalade oss. Men aldrig — med ord.
Ej med ett enda.
Vi förstodo alltför väl att han skulle gjort även detta —
om även vi haft en torftigare dräkt och en hungrigare min.
Vid våra år och i vår ställning tilltalar man ej gerna någon
opresenterad, lägger ej gerna fram vekare, sårbarare känslor,
fruktar alltid att missförstås, just då man minst förtjänar det.
Och man ser lätt i varje torftigt klädd person, ja i varje
person, helst med sympatiskt yttre, som synbarligen önskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
