Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsteckning och karaktäristik av Bengt Lidforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miljö, där August Strindberg behöft tio år för att bli bemärkt,
och som nu vimlade av skribenter med fickpengar och
relationer, är ju föga förvånansvärt; och för övrigt, utan att göra
Danielsson någon orätt, torde man väl kunna påstå, att han ej
var någon diktare i ordets egentliga mening, även om han ägde
en rik poetisk känslighet och i vissa ögonblick såg
verkligheten med poetens drömblå skaparblick. Han var dock
åtminstone i yngre dagar en alltför stark viljemänniska för att kunna
bli diktare, och de syner hans fantasi skapade ville han se
förverkligade i livet, icke förevigade i dikten. Men den poetiska
åder han faktiskt ägde, räckte till för att åt hans verksamhet
som agitator och journalist ge en lyrisk fläkt, som ofta lik en
frisk vårvind drog fram genom det lidelsefulla talets heta
atmosfär, och som märkligt nog framträder starkare och rikare i
hans senare produktion än i hans äldre.
Det var under denna dunkla skuggperiod som Danielsson
gjort bekantskap med August Palm. Palm, som förut nödgats
uppge den i Malmö startade »Folkviljan», och på grund a v
sin dåtida osäkerhet i svenska språket sökte ett
redaktions-biträde för den nya »Socialdemokraten», fann i den svältande
bohémstudenten en medarbetare efter sitt sinne, och
Danielsson, vars livsöde med hugg och slag uppfostrat honom till en
motståndare av det bestående samhället, grep med glädje det
tillfälle, som gjordes honom av den originelle
skräddarmästa-ren. Palm har några år senare, då både han och
Danielsson sutto häktade (aug. 1888) skildrat sitt första
sammanträffande med den unge Upsalastudenten: »då jag fick höra
hans livshistoria och veta vilka lidanden han genomgått, huru
hans förhoppningar gått i kvav samt lärde känna hans stolta
och energiska karaktär, anade jag att han var förlorad för
bourgeoisisamhället». Denna aning var alldeles riktig, och så
startades hösten 1885 »Socialdemokraten», som från sitt
första reguliära nummer ända fram till sommaren 1887 räknade
Danielsson som fast och ifrig medarbetare. Angående de när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>