Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett mathål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu gick allt på tok. Matserveringen blev åter nästan öde,
slaktaren blev ovettig, och värden visade, att han i grund och
botten var en mycket obeveklig värd.
Gott! Nu måste nevön äntligen förverkliga en idé, som
han länge burit på; att leta reda på den där store
människo-kännaren, som fru Lundin flere gånger hört honom tala om
det där utomordentliga snillet, vilket mot en liten
handtryckning eller en månads vivre skulle ställa alla sina studier och
erfarenheter till fru Lundins förfogande. Det var en man,
som var känd över hela Stockholm. Han hade varit med om
att hjälpa igång flera kryddbodar, ölkrogar och källare o. s. v.,
men lånade aldrig ut sitt geni åt andra än bekanta. Nu föll
det sig så förbannat bra, att nevön var en av hans intima
bekantskaper. Han skulle ge honom en vink, och på en vecka
skulle fru Lundin ha stamkunder. Men då måste han ha två
kronor ur kassalådan för att bjuda honom på kaffe och punsch
nere i Kungsträdgården . . .
Dagen därefter bjöd fru Lundin på stor middag. Snillet
kvalificerade sig med en luggsliten rock och en sönderskurad
celluloidkrage. Han åt middag och drack kaffe utan att säga
ett ord. På en vink av nevön kom sedan en halv punsch fram,
och då började han tala.
Vilken princip har fru Lundin lagt till grund för sin
matservering? Ingen? Vafalls, ingen princip? Frun har
således kastat sig in i detta halsbrytande företag, liksom man
ger sig med i en lek — utan någon princip. Ack, min fru!
att börja en affärsverksamhet i Stockholm utån princip, det är
att ge sig ut på ett stormigt hav i en båt utan roder.
Fru Lundin blev så förskräckt, att hon spillde punsch på
duken, när hon skulle fylla i glasen, och såg ängsligt på nevön,
som nickade full av beundran: det är ett snille!
Frun vill att jag skall skaffa frun stamkunder. Det kan
jag inte, men jag kan skaffa frun en princip, efter vilken frun
själv kan göra sig stamkunder. Den första, enklaste och all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
