Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett mathål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Table d’höte! avbröt hon.
Alldeles riktigt, frun! Det finnes nämligen i Stockholm
en hel mängd ungkarlar, som antingen tröttnat på källarliv och
källarmat, eller också aldrig haft någon smak därför, eller av
hälsoskäl äro tvungna att hålla diet, vilket icke går för sig på
en källare. Dessa skola vi ha hit — de skola vara stamkunder.
Fru Lundin lydde som ett lamm och annonserade om table
d’höte med dietiska hänsyn, där så önskades. Genast anmälde
sig ett par äldre herrar med gulblek hy, som tydde på
kronisk magkatarr. De gjorde sig underrättade om priset, blevo
förtjusta över dess billighet och lämnade fru Lundin sina
recept: frukost: smörgåsbord, mjölk, biff och té med Dag. Nyh.
och Dagbladet; middag: smörgåsbord, mörbultat fårkött och
havresoppa; afton: smörgåsbord, gröt och mjölk med
Aftonbladet. Några utsvultna litteratörer anskaffade snillet, och
några andra, som höllo diet, fiskades upp genom annonsering,
så att solidaritetsspisningen tycktes ha stora utsikter för sig
att lyckas. Men när sedan fru Lundin räknade efter, befann
hon sig på balans, det hade kostat henne mer än det smakat
kunderna att hålla table d’höte med dietiska hänsyn, och hon
måste nu blygsamt anhålla om prisstegring. Då bröto de
allesammans upp och flyttade och snillet med de övriga, därför
att fru Lundin blivit otrogen hans solidaritetsprincip.
Fru Lundin räddades på ett underbart sätt. En apotekare
hade en dag varit uppe och funnit maten och värdinnan
förträffliga och sedan i all stillhet gått sin väg. Men en dag,
när fru Lundin satt och badade i tårar, kom han tillbaka med
ett tjog farmakopie studerande, som allesammans betalade i
förskott för en hel månad. Hon torkade bort tårarna och
vågade knappt tro sina ögon. Men denna gång var det ingen
illusion, nu fick hon verkligen stamkunder. Och präktiga
stamkunder, som betalade för sig och ändå voro blygsamma.
Vid årets slut tänker hon emellertid flytta ifrån den
bedräglige värden och ta sina stamkunder med sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>