- Project Runeberg -  Urval av Axel Danielssons skrifter /
59

(1908) [MARC] Author: Axel Danielsson With: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för läkarekonsten! En döende familjefader kan räddas åt sin
hungrande familj! Klädseln av ylle — en kostym yllekläder, då
värden ryter efter hyran och de späda barnen ropa efter bröd.
Frisk, ren luft i bostaden — då hyran icke kan betalas för ett
kallt, eländigt, fuktigt kyffe. Ej bli andfådd genom tal eller
rörelser — för en arbetare som, om han vill leva, måste
anstränga sig tills det värker i lemmarna för det magra dagliga
brödet. Fyra måltider om dagen, så mycket kött, fläsk, ägg,
smör som möjligt. - O, ja, ett utomordentligt präktigt botemedel.

Jag har även gjort bekantskap med den offentliga
välgörenheten under andra former. En dag gick jag upp till en
av våra större tidningsbyråer för att tigga mig till plats för ett
upprop till den barmhärtiga allmänheten. Redaktören såg
tämligen ointresserad på mig och gav mig adressen på två fruar
ur societeten. En namnunderskrift från någon av dem, som
tillsammans redigerade barmhärtighetsavdelningen, skulle öppna
tidningens spalter för mig. Jag gick till den ena. Hon lämnade
mig adressen på en läkare, som först måste undersöka mig innan
jag fick något intyg. Den förhatligaste komedi överallt. Här
bedrevs barmhärtigheten yrkesmässigt, och hade sina byråer i
salongerna och förmaken, varifrån den avskyvärdaste av all
sam-hällshumbug, den offentliga barmhärtigheten, utgår.

(Där fick jag en idé till min artikel!)

När jag äntligen fått in min bön till ädla människor i den
inflytelserika tidningen, mottog jag i mitt hem besök av ett par
samariter i turnyr och glacéhandskar. Den första hade med sig
»Evighetens belöning» i grönt klotband. Jag sade henne, att
det icke var fråga om evigheten, utan det liv, vari man
hungrar. — »Men man måste ändå tänka på sin själ!» — Det är
inte fråga om min själ, utan om min hustru och mina barn. —
»Tror ni inte på Jesus?» frågade hon tvärt. — Ar det villkoret
för att bliva hulpen? — Åh nej, det var det visst inte, men
utan tron på Herren Jesus, var det ingen välsignelse med en
gåva. Därför gav hon ingen, utan gick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adurval/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free