Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sålunda få åtminstone mig näpst med eftertryck. Och det rykte,
som Justitia Malmogiensis har om sig, ger honom blott allt
för goda skäl att denna gång vara förvissad om en lysande seger.
1 detta trångmål vänder jag mig till dig, Allfader, i hopp att
kunna förmå dig till någon sorts opinionsyttring beträffande
Tryckfrihetsförordningens § 3 mom. 2. Jag tänkte i första
ögonblicket be dig bli min juryman, men dels är du ej »å orten
boende» såsom tryckfrihetsförordningen föreskriver och dels
skulle Aschan genast utesluta dig, t. o. m. om jag satte upp
skomakare Lyngholm till lockbete. Jag vill därför anhålla om
ditt bistånd på annat sätt, t. ex. en tegelpanna i huvudet på
Lovén eller om detta anses olämpligt, medelst ett direkt
uttalande till min fördel inverka på juryn.
Jag vet att du är all vetande och således på förhand har reda
på historien om den ifrågavarande gudabilden. Men för att
visa dig att jag är hemma i mina stycken och för den skull
värdig din hjälp, vill jag icke desto mindre relatera förloppet
av de händelser, som äro förknippade med § 3, mom. 2.
Det omtvistade gudabelätet står uppställt på en sockel, som
utgöres av det hårdaste av alla ämnen: koncentrerad
folkdumhet. Guden själv är grovt tillyxad utan spår av verkligt
konstnärskap. Han har två ben som en människa, men dessa ben
uppbära trenne kroppar, vilka äro sammanväxta. Det är en
gud och likväl tre. Dessutom är den mellersta guden
ytterligare kluven i tvänne, en gudomlig och en mänsklig natur, vilka
»utan sammanblandning eller förvandling äro med varandra
oupplösligt och oåtskiljaktligt förenade». Detta vidunder av
mänsklig ungdomsfantasi är det nu herr Lovén vill ha kvar
som ett erkänt mästerverk, lämpligt att tillfredsställa det
moderna konstsinnet, medan Branting—Lennstrand hotar att ta’
den första bästa hammare och krossa det i bitar. Justitia har
prövat rättvist, att det skall stå så länge sockeln håller och att
en var bötar 150 riksdaler dubbelt om han rör vid den på
sådant sätt att skada därav uppkommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
