Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att i korthet erinra om detta vunna, dessa verk av den svenska
liberalismen. Vid första påseendet förefaller det icke storartat.
Det finnes t. o. m. de, som helt och hållet förneka
liberalismens stora resultat. Dessa se då endast på den yttre ställningen.
Krassa materialister, som de äro, kunna de icke uppskatta något
annat än det handgripliga och faktiska, ge ej något värde åt
nationens inre och ideella pånyttfödelse, som dock är vida
betydelsefullare än några lagparagrafers förändring. Man pekar
på vår konstitution och säger, att den är gammalmodig. Detta
är sant, det är likaledes sant, att liberalismen icke hunnit i
någon väsentlig mån modernisera den, sedan den 1809 gavs åt
svenska folket. Vår författning är gammalmodig, vårt
represen-tationssystem är gammalmodigt, då det utesluter folkets stora
flertal från lagstiftningen, vårt rättsväsen är gammalmodigt, då
det straffar förnekelse av teologiska dogmer och belägger kritik
av domarena med fängelse, vår kyrkoförfattning är
gammalmodig, då den ger en särskild prästförsamling konstitutionell
makt i vissa frågor, medan i England kyrkomötena allt sedan
tiden närmast efter revolutionen 1688 endast ägt en skenbar
betydelse liksom vanliga folkmöten; föråldrade äro vidare våra
juridiska begrepp om församlings- och yttranderätten
förmåner, som folket i egentlig mening ännu icke har — och vår
tryckfrihet är kringskuren såväl av antikverade men kvarlevande
lagparagrafer jämte indragningsmakt hos regeringen som av
jurydomstolens orimliga sammansättning (den är ju fullt
ändamålsenlig, då den gör, att den anklagade alltid blir fälld). Allt
detta är rena sanningen. Sådan vår författning är, sådan skrevs
den av 1809 års män, utan att det lyckats liberalismen uträtta
mer — i materiellt, handgripligt, yttre avseende — än lätta
böndernas pålagor och införa engelsk parlamentarism (på den
barbariska basen av medborgarmajoritetens politiska rättslöshet).
Något mer kunde icke medhinnas på dessa 80 år — i yttre,
materiellt avseende nämligen. Men den krassa materialismen får
väl icke ensam anlägga synpunkten vid avgörandet av ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
