Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskorättigheterna», medan flertalet fortfarande låge under
strecket. Varje rösträttsreform, som icke går ned till 300
kronors inkomst, är därför verkningslös och från arbetarnas sida
oantaglig. Det ifrågavarande minimum för en kompromiss i
rösträttsfrågan blir alltså likbetydande med streckets nedflyttning
så långt, att strecket självt upphör att hava praktisk betydelse.
Genom sin barbariskt höga valcensus intar Sverge en värdig
plats vid sidan av Belgien och Spanien, de två land i Europa,
där kyrkan och prästerskapet ha den största makten och det
största inflytandet över folket. Om vi icke visste det förut,
kunde vi därför av denna likhet sluta oss till ett prelatensiskt
välde i Sverge. Det är måhända våra prästers ihärdiga arbete
under sekler, som måste antagas vara den förnämsta orsaken
till rösträttsrörelsens försenande. Men nu har denna rörelse
äntligen tagit sin början och växer dagligen ut i proportioner,
som antyda arbetarklassens pågående politiska mognad. Nu
gäller det blott se till, att rörelsen icke förfuskas, icke
omhändertas av gammalliberala ledare, i vilkas hägn den skulle
förfrysa till en lumpen kompromiss. Framför allt gäller det att
icke under några omständigheter medgiva uppspännandet av ett
streck, hur lågt som helst. Inför det växande rösträttskravet
anstränga sig rösträttens motståndare att bortförklara denna
folkfienfliga census. Hr Rydin, professor i högre
statsmanna-slughet, förklarar i riksdagen, att strecket sänker sig självt, till
följd av penningvärdets fall, tills det slutligen blir utan
betydelse. Detta fiffiga påhitt motsvaras förträffligt av en fosterländsk
tirad i protektionistpressen, att »vi icke skola sänka strecket
ned till arbetaren, utan lyfta arbetaren upp till strecket» (med
brödtullen som lyftkraft). 1 ena fallet kommer strecket ned till
arbetaren, sänkt av en hemlighetsfull, men välvillig makt, i andra
fallet blir arbetaren av osynliga händer buren upp över
strecket! Vad som härvid står oavgjort är vilketdera underverket,
som skall inträffa — om Mohamed skall komma till berget
eller berget till Mohamed?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
