Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om strejker
Den 2 april 1889
Gentemot kapitalets utpressning eller förtryck eller mot båda
i förening, har arbetaren, som vill taga repressalier, blott ett
medel: arbetsinställelsen, och han är fullkomligt berättigad att
när som helst tillgripa det.
Ja väl, vad strejkens moraliska berättigande angår, så kan
man icke tänka sig en fordran från arbetarens sida, som skulle
kunna kallas oberättigad. Arbetaren är ju den ende verklige
producenten, och även om han gjorde anspråk på att få vältra
sig i lyx och överflöd som hans herre, så vore han fullt
befogad att för detta syfte utan hänsyn till kapitalets intresse
använda de medel, som stå honom till buds. Och ginge han
så långt, att han, såsom socialismen faktiskt gör, fordrade
kapitalistens expropriation och sociala försvinnande, så kunde icke
heller däremot framställas något allmängiltigt skäl. Detta är vår
teoretiska ståndpunkt till frågan om strejkers s. k. berättigande.
Men strejken har en annan sida, som kommer till
betraktande så snart man i stället för den teoretiska och moraliska
synpunkten anlägger en praktisk och ekonomisk• Då får frågan
följande form: Böra arbetarorganisationerna i en trakt taga
allmänhetens offervillighet i anspråk vid alla strejker utan
åtskillnad? Eller ock denna: Ar det alltid klokt av arbetaren att
medelst strejk söka tilltvinga sig förbättrade villkor?
Dessa frågor äro för ögonblicket viktiga spörsmål i vårt land
och böra noga begrundas av varje arbetare. Arbetsinställelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
