Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En bränd kättare och hans skymfade
minne
Den 15 juni 1889
Vid alla martyrers aska! Publicistmötet skickade ett
sympatitelegram till Giordano Brunos staty. När vi läste notisen därom,
kände vi blodet komma i svallning av en onämnbar känsla. Vi
spatserade fram och tillbaka i vår trånga cell, varifrån vi ha
så vidsträckta utsikter, och kunde inte bemästra vår rörelse.
Sverges tidningsskrivare enhälligt beslutande att fira minnet av
den störste bland kättare! Saken låter oerhörd. Om det ändå
varit blott en vanlig dussinkättare, som bara hädat hostian
eller förnekat fetioque eller jordens pannkakeform. Men Giordano
Bruno, den store panteisten, som förnekade allt t. o. m. den
ursprungliga kristendomen! Det måste bero på något
missförstånd.
Nej, vid alla världens galler, notisen bekräftade sig! På
förslag av en Jönköpingsredaktör telegraferade verkligen
publicistmötet i Göteborg till Roma, där man gjorde en stor man
rättvisa 289 år efter hans död. Och ingen reservation
anmäldes. Man må försöka bli herre över sin förvåning.
Således: gamle Hedlund, Oresundspostens, Sk. Aftonbladets,
Sydsvenska Dagbladets och Morgonbladets ombud, alla voro
eniga om denna vågade handling. Hur kunde man tilltro sig
ett sådant hyckleri?
Allting har sin förklaring. Giordano Brunos staty restes
icke av ett ärligt folk, som handlade på fulla allvaret, utan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
