- Project Runeberg -  Urval av Axel Danielssons skrifter /
459

(1908) [MARC] Author: Axel Danielsson With: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tog henne djärft i sina starka armar, plumsade i land och
förförde henne.

★ *



Dagen därpå strax före middagen, sedan Nisse kommit från
skogen och stod och tvättade av sig färgen, och ingenjören
låg på soffan och väntade att klockan skulle ringa, tassade
rentierens filtskor i trapporna och styrde mot dörren till deras
rum. Han öppnade den sakta, stack in sitt lokattshuvud och
sade halvhögt:

— Vill herrarna gå ut i salen och ta var sin smörgås och
komma upp på kontoret!

Så tassade han upp igen. Herrarna störtade ut i matsalen,
bredde sig en smörgås och smögo uppför trapporna. De funno
rentiern i dörren till sitt kassaskåp. Han tog fram tre glas och
ställde på pulpeten och därefter en flaska.

— Brännvin! ropade båda på en gång.

— Tst! Jag har i hela mitt liv tagit mig en eller par
middagssupar. Att jag gör det i hemlighet är inte hyckleri, utan
beror därpå, att jag inte med mitt exempel vill locka andra
mindre viljestarka. Skål! Jag super med lugnt samvete, ty
aposteln har sagt, att det som går in i människan icke är synd,,
utan det som går ut av henne, såsom mord, hor, skörl . . .
Ska vi inte komma varandra närmare, får jag lov?

Man lade bort titlarna, därefter togs halvan och tersen och
till slut ingefära att ta bort brännvinslukten med. När de
sedan kommo ned till middagsbordet, voro de alla tre tämligen
uppeldade av brännvinet, men de oskyldiga fruntimmerna
märkte ingenting.

Augustine var i dag blek och hålögd med stirrande blick,
som om hon till var och en ställt frågan: vad har hänt? 1
synnerhet såg hon stelt på ingenjören, som satt mitt emot
henne och såg bra ut med de röda flammorna på kinderna.
Han var småleende och mer uppmärksam än vanligt mot henne,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adurval/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free