- Project Runeberg -  Urval av Axel Danielssons skrifter /
471

(1908) [MARC] Author: Axel Danielsson With: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intensitet, som om han pådrivits av en piska. Och
hungerpiskan är ju också en piska.

Allan var ännu späd, men hade blivit senig av arbetet. Han
hade ärft sin mors nerver och sin fars muskler, sin mors
feberaktiga, lättupprörda lynne och sin fars kraftfulla
själviskhet. Från modern hade han även sitt bleka ansikte och den
egendomliga, nedåt avsmalnande huvudformen. Vad han för
övrigt ärft av fadern var den groende otillfredsställelsen med
sin lott, ett djupt rotat kroniskt missnöje, som hittills endast
tagit form av akut leda vid brädsorteringen och klamparen.

1 brännande sol och regn och bitande köld mötte han
klamparen varje morgon klockan sex och slapp ej ur hans våld
förr än klockan ringde till kvällsvard. Då fick han räta upp
sin bågnade rygg och gå uppför backen. Med en stickande
värk i knävecken och veklivet kom han hem och satte Sig vid
ena ändan av bordet, mitt emot sin far, som kom från
verkstaden. Armarna hängde stela utmed sidorna, som om de varit
förfrusna, blicken var trött, utan liv och glans, och sinnet
nedpressat till absolut liknöjdhet. Både det och kroppen ägde
nog ännu kvar sin elasticitet och återställdes i normalt skick
av maten och vilan. Men spänstigheten var ej en outtömlig
kraftkälla, utan sinade litet för varje dag.



Det blev så småningom en naturlig sak, att Allan skulle in
till staden och gå i elementarskolan. Det var en familjetanke,
som mognade av sig själv, utan att man sysselsatte sig så
mycket med den. Alian själv var den minst meddelsamme, han
Jäste och väntade, och fadern gjorde planer till medlens
anskaffande.

Gubben Nord hade en äldre bror, som påstods v^ra
förmögen. Denne hade under ett besök låtit undfalla sig några
ord, varav hans släktingar drogo den slutsatsen, att han skulle
kosta på Allan skolgång. Vid denna planka hade familjen Nord
klängt sig fast. Man var så säker på saken, att Nord i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adurval/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free