Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med fröken Justitia, men den ärbara allmänheten visste icke,
att den lösaktiga damens moral var så slapp, som den visat
sig under fortsättningen på polisrevolterna. Redan har hon till
sin ursinniga gunstlings blidkande med frikostig hand ådömt
* 10 års straffarbete och flera hundra kronors böter över inalles
^tt tjog på måfå huggna slagtoffer, som släpats till
domarbordet. Och ännu har helt säkert icke den rasande Malmörättens
Tinnerholm funderat på att stilla sitt blodiga svärd. Flera
offer bida, och herr Battong är omättlig som varulven i sagan.
Den flammande protest, som massmötet i Majorsgatan blev
mot det lössläppta godtycket, skulle alltså åtföljas av nya
domar och nya häktningar. Man nöjde sig icke förrän man
fick fatt i medlemmar av den synliga organisationen. Då det
icke var möjligt för herr Aschan att göra kravallerna till en
planlagd revolution och arbetarrörelsens främste män
naturligtvis till »anförare», värda 10 års straffarbete, så har han
åtminstone velat kläda några stycken av oss i straffångens
van-ärande dräkt. Det råder intet tvivel om, att man tillärnar ett
par års straffarbete även åt de häktade
fackföreningsmedlemmarna, och då polisens spårhundar alltjämt äro i verksamhet,
ar det fara värt att ännu flera bli antastade. Ingen kan längre
känna sig säker i en stad, där polismakten tyckes vara angripen
av verklig rabbies. 1 synnerhet måste rötmånaden under dylika
omständigheter vara farlig.
Om vi skulle peka på något särskilt godtyckligt i hela denna
serie av godtyckligheter, som värdigt anslutit sig till en
tygellös poliskårs utsvävningar, så vore det rådsturättens beslut att
kvarhålla i häktet Ahlkvist och Lundell, de bägge medlemmarna
i järnarbetarnas fackförening. Det förekom under hela
ran-sakningen icke en skymt av bevis emot dem, så vitt icke
själva närvaron på platsen skall gälla som bevis för deltagande
i upproret. Man tyckes vilja driva det därhän. Men varför
icke då häkta hela Malmö i klump? Om t. ex. Ahlkvist skall
-dömas efter upprorslagen, varför icke då behandla redaktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
