- Project Runeberg -  Urval av Axel Danielssons skrifter /
555

(1908) [MARC] Author: Axel Danielsson With: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att draga ut den sista konsekvensen. Hon önskade sin man på
arbetshuset, och denna tanke närdes och fick styrka av
medvetandet om att hon vilken stund som helst kunde skicka
honom dit. Vilken värld av bittert lidande, av korsande tankar
och stridiga känslor måste icke ligga mellan deras första
kärlek, deras bröllopsdag och denna hustruns yttersta konsekvens!

Därmed var Mårten helt enkelt förlorad, ty om icke hans
husbonde avskedade honom skulle hans hustru slutligen gå till
fattigvården och begära hjälp. Han kunde icke räddas.

En dag kom han rusig in till mig och berättade, att han
mistat sin plats. Han var icke upprörd, knappast ledsen, ehuru
han visste vad detta avsked betydde. Han tog några steg på
golvet och vände sitt öga som om han letat efter en stol. Då
jag teg anmärkte han torrt:

— Jag är avskedad för fylleri. Och nu har jag kommit hit
för att säga farväl. Ar herrn också missnöjd med mig?

— Ja, naturligtvis, svarade jag.

— Ja, naturligtvis, men är herrn också lika diitn som de
andra? Får jag sätta mig, medan jag säger adjö? Det blir litet
utförligt.

Han föll baklänges, men lyckades i fallet träffa på en stol,
där han blev sittande.

— Har herrn någon gång gjort sig den frågan, varför jag
började stormsupa och svina ner mig just när det såg som
ljusast ut för mig? Ja, naturligtvis har herrn det, ty herrn är
filosofiskt anlagd liksom jag, men jag tror icke herrn lyckats
lösa problemet Mårten Dragare.

Han såg nu helt nykter ut, och jag lät honom fortsätta
utan att avbryta.

— Jag har hört, att herrn varit hemma och tagit min miljö
i betraktande; såg den inte inbjudande ut? Tror inte herrn,
att jag är en mycket trogen produkt av mina yttre
förhållanden? Jag tror, att herrn skulle varit ett lika stort svin som
jag, om herrn ådömts att under några år vistas i ett unket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adurval/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free