Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismen och nationalinkomsten
Den 9 juni 1892
Våra motståndare äro vanligen å våra egna vägnar mycket
benägna att hysa farhågor för möjligheten av
socialdemokratins förverkligande. Man fruktar dels att det skall bli för
många barn, dels såsom professor Fahlbeck, att det skall bli
för få och slutligen inga alls, man förutspår det socialistiska
samhällets fall på människornas själviskhet, och man uppmuntrar
det privata intresset såsom de bestående förhållandenas bästa
sammanhållningsband. Man avskräcker folk från våra idéer med
det ideliga upprepandet av historien om »socialiststaten», där
icke ett spår av individuell frihet skall finnas, och av fruktan
att icke kunna skrämma tillräckligt många därmed upprullar
man ett tillstånd av absolut laglöshet och anarki såsom
socialdemokratins yttersta konsekvens. Efter att på detta sätt
fullständigt ha förkrossat oss, säger man med deltagande min och
röst: »Det är också en lycka, gott folk, att socialismen är
omöjlig, ty samhället har icke råd att bli socialistiskt;
nationalinkomsten skulle icke räcka till att bereda välstånd åt alla».
Detta sista argument slungar prof. Fahlbeck i sin bok »Stånd
och k^assery> fram såsom ett dråpslag mot hela vår rörelse. Och
medgivas måste också, att den form han ger åt denna gamla
invändning, åtminstone förtjänar en grundlig utredning. Man
har numera börjat övergiva myten om Rotschild, som gav
arbetaren hans andel av sin förmögenhet, för att i stället
betrakta problemet ur den riktiga synpunkten: såsom en delning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
