Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mitterade bodbetjänter, en flock utsmugna tjänstflickor och alla
stadens skrikande pojkar, som utkommenderats ur folkskolorna
och långt innan den kungliga kortégen ruliat fram börjat öva
sina tjänstvilliga strupar.
Det andra folket var inlåst i fabrikerna och verkstäderna.
Några gula plymer vippa framåt genom häcken, några tjut
från pojkarna nedtystas, det kungliga extratåget ger signal,
alla hattarna omkring järnvägsstationen flyga i luften, och
kungen har kommit till staden.
Den väl vil Jige kungen tar en konjak i waggonen, en gammal
svensk enspännare, och sätter sig i landshövdingens ekipage
bland tre gula favoritplymer. Han hör med blandade känslor
pojkarnas ursinniga vrålande och tycker att folket är något
ensidigt valt. Men de lysande butiksfönstren ersätta dessa
brister i mottagandet. Han ser överallt sitt namnchiffer, och
han välver högre sitt bröst under pojkarnas skrän, i medvetande
om att han är den störste bland sandwichsmän. 1 denna stad
skall kommersen gå bra och alla affärer blomstra ymnigt
sedan den kungliga kortégen rullat fram genom gatorna.
Därför bjuder man nu kungen utan knussel på den
gentila-ste frukost och sedan han sovit frukosten av sig, på en
makalös middag, varefter man drar sig tillbaka i rådhusets festvåning.
Telegrammen berätta samma dag, att kungen mottagits med
entusiasm av stadens befolkning, och han själv var så mycket
mera rörd som han kommit dit i fruktan, att socialisterna skulle
ställa till demonstrationer och oväsen.
Därtill hade de lyckligtvis intet tillfälle, ty de voro väl
inlåsta. När de sluppo lös på kvällen och med trötta ben och
hängande armar släpade sig över broarna för att åter söka upp
sina bäddar och i myllrande svarta skaror översvämmade gator
och torg, höll affärsstaden på med deserten till middagen, och
Månsson hade redan gått ombord på Herkules, och
mudder-skoporna sörplade som vanligt i den stinkande gyttjan.
Och snart hade förstäderna somnat utan en tanke på kungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
