Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och, majestätiskt upphöjd som en sol,
av ingen undflys kan, ej ens i döden.
Ve er, som förolämpen denna makt,
som kejsare och kungar ren till fota lagt
och straffar strängt den hennes planer motstår
och icke vandrar ödmjukt uti rätta fotspår.
Ni sett hur himlens blixt förtorka kan
det gröna träd dess stråle hann;
så vissnar ock till död i evighet
det mänskobarn, som i sin fåvitskhet
djärvs lyfta handen emot kyrkans förste,
ty bannets stråle träffar minst som störste,
och se’n man tvingat kejsarn till Canossa,
man kan väl några sturska bönder krossa.
(Tumult. Bönderna tränga fram mot ärkebiskopen, som förgäves söker
återfå ordet.)
Truls (i jämmerlig ton):
Ers nåd, o gör för mig ett undantag,
när eder svåra bulla steks en dag
åt dessa dumma bönde^ som ej fatta,
att man till prästerskapet måste skatta.
Väl är jag jord- och arvlös, men min moster,
en moster, som jag ej för guld vill mista,
har kvar sin katt, som nyss fick tio foster.
De nio har jag dränkt, här är det sista.
(Truls vill överlämna sitt tionde. Skratt. Därpå tilltager tumultet.
Ärkebiskopen, som känner sig för svag att göra motstånd, drar sig undan med
sina ryttare, förföljd av bönderna.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
