Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brandsyn
Den 6 augusti 1897
Det är något som jag, Marat, nu livligt åstundar, när jag
skall vara med på jubileumsfest för den tidning, i vars spalter
jag gått brandsyn under tio år. Periodvis har jag visserligen
tagit min befattning lika sorglöst som vanliga brandsynsherrar,
de där i regeln icke åtnjuta vidare aktning för sina svaga syner,
men efter tio års vandring och protokollsföring i den gamla
samhällsbyggnaden tycker jag ändå, att jag synat den utan och
innan tillräckligt- Längre sträckte sig inte mitt mandat. Jag
har pekat på allt ruttet och sprucket och förvittrat och dömt
ut allt, som inte kan repareras, och jag har min plikt
likmä-tigt även sagt ärligt ifrån, vad jag funnit friskt och vackert
och av beståndande värde. Sedan må det bli redaktörens och de
andra byggnadsmännens sak att leda reparationerna och
ny-byggandet.
★ *
★
Men det var fråga om det, som jag nu önskar mig på
jubileumsdagen. Jag önskar, att allt det stora och mäktiga som
har hänt, må ha hänt, allt som förändrat sig på samhällets djup
må vara förändrat så som det skett, men att jag själv vore till
mitt sinne alldeles oförändrad. Vad jag då skulle jubilera!
Men något sådant har ännu ej hänt någon människa. De som
kunna skryta av sin själs ungdom på sena ålderdomen äro
sådana, som intet gjort. Allt verk kräver sitt offer, och det
första vi måste offra, vi som vandra omkring i den brinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>