Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelning, som har slavstaten till en omedelbar produkt och
kulturen till revolutionär biprodukt. Men Aristoteles hade
ej bildats, om arbetsfördelningen i Grekland på hans tid
befunnit sig i samma stadium som t. ex. bland indianerna vid
Amerikas upptäckt. Det skapande geniet »utdestilleras» ej
utan vidare ur kött och blod om tillgången är aldrig så
riklig. Attila var tilläventyrs lika högt begåvad som Julius Cxsar,
men den senare utsprang ur ett samhälle med genomförd
arbetsfördelning och finare materiel, och därför blev han större.
Att arbetsfördelningen är det viktigaste elementet vid
stor-mansbildningen, och att kulturens höjd i väsentlig mån är
beroende av den utvecklingsgrad arbetsfördelningen vunnit, tycks
även Georg Brändes förbise i sin hänryckning över Nietzsches
paradoxer. Han tar problemet rent aritmetiskt och säger, att
»det ser ut, som om genierna destillerades ut först av ett
dussin eller några dussin miljoner människor». Så ser det icke
ut. Kineserna äro 400 miljoner, japanerna endast 40, men
japanerna ha utan tvivel flera genier. De gamla egypterna
avsatte utan tvivel icke så många genier på ett dussin miljoner
som våra dagars tyskar; de kunde det icke, emedan en alltför
stor procent var sysselsatt med det grövsta arbete under de
ogynnsammaste villkor.
Utan tvivel spelar även arbetstidens längd och arbetets
materiella vederlag en stor roll vid genibildningen. Dessa
faktorer bestämma möjligheten för underklassgeniernas
tillvaratagande. Egyptierna, vilkas arbetsdag var så lång som piskan
kunde göra den, hade ingen Sokrates, oaktat de hade flera
bildhuggeriarbetare än Grekland. Överhuvud taget var det
fordom en social omöjlighet för en arbetare att nå upp till
det kulturstadium, varur genierna utgingo. Nu finnes, om ock
i ringa grad, denna möjlighet, och den växer i samma mån
som de nyssnämnda två faktorerna.
Den allmänna borgerliga friheten betyder härvidlag icke så
mycket som man sagt, ty fattigdomen binder säkrare i stoftet än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
