Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Testamentsrätt - Om testamentstagare - Om testamentets form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Sverige, åtminstone är lian berättigad därtill, om han tillhör ett
land, där svensk åtnjuter arvsrätt. Dock får utlänning, som icke
erhållit svensk medborgarerätt, icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd
Lär i landet förvärva fast egendom, alltså ej heller sådan fast
egendom, som tilfallit honom genom testamente. Den, som av
uppsåt eller grovt vållande dräpt någon, torde icke få taga
testamente efter den dräpte,
Testamentsgivare äger rätt att förordna såväl vissa omedelbara
testamentstagare som andra, vilka egendomen först medelbart
eller under vissa villkor skall tillfalla. Han kan sålunda utse
flera på varandra följande testamentstagare och bestämma den
ordning, i vilken var och en skall tillträda egendomen, samt
villkoren därvid, dock med den inskränkning, Kungl. Förordn, den
27 april 1810 stadgar i rätten att stifta familjefideikommiss av
fast egendom (se rubriken Fideikommiss).
Skulle testamentstagaren dö före testamentsgivaren, har han,
såvida icke annorlunda särskilt förordnats, förlorat all rätt till
testamentet, vilket i dylikt fall icke Överflyttas på
testamentstagarens arvingar utan övergår på testamentsgivarens.
Skulle i testamentet för dess tillgodonjutande vissa villkor vara
uppställda och dessa icke av testamentstagaren fullgöras, har
denne likaledes förlorat rätten till testamentet. De uppställda
villkoren få dock icke strida mot lag eller sedlighet eller vara
omöjliga att uppfylla. Lagen har särskilt angivit, att »ej må
någon föra i testamentet in, att var, som det klandrar, skall vid
dess arvsrätt skild vara».
I detta sammanhang må slutligen påpekas skillnaden mellan
universaltestamentstagare och singulartestamentstagare, vilka
båda benämningar i det följande komma att användas.
Universaltestamentstagare äro sådana, som hela egendomen eller en
bråkdel därav tillagts; singulartestamentstagare däremot sådana, som
erhållit ett bestämt ting, en viss penningsumma eller en livränta
till angivet belopp m. m. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>