Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om rätt att i riket förvärva och besitta fast egendom - Om jordnaturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
konungariket Holland, härmed i djupaste underdånighet anhålla om
tillstånd att förvärva den ifrågavarande fastigheten; och får jag till stöd för
denna min ansökan i underdånighet åberopa dels bilagda köpekontrakt, dels
ock bifogade bevis att jag är bosatt samt för innevarande år mantals- och
skattskriven här i staden, ävensom intyg av tvenne personer rörande mina
personliga och sociala förhållanden.*
Stockholm den 1 augusti 1920.
Underdånigst
Erik Carl Lembke.
Om jordnaturer.
Med jordnatur förstås en jordegendom å landet tillagd
egenskap, genom vilken bestämmes dels arten och omfånget av
innehavarens rätt till egendomen, dels ock de skatter och besvär,
som för densamma skola utgöras. Jordnaturen är av tre slag:
krono, skatte och frälse. Kronohemman äro sådana, där kronan
äger såväl jorden som räntan, skattehemman sådana, där jorden
äges av enskild person, men kronan av hemmanet uppbär ränta,
som har egenskap av skatt, och frälsehemman sådana, där både
jord och ränta äges; av enskild person.** Jordnaturen vilar på
historisk grund och åtföljer jorden oberoende av ägarens stånd,
men kan förändras på så sätt, att jorden övergår från en natur
till en annan.
Skattehemman (kronoskattehemmanen) leda sitt ursprung från
de gamla odalböndernas*** egendomar, vilka blivit uppodlade å
det ledigvarande landet, innan kronan ännu tillerkänt sig ägande-
■* Detta intyg bör innehålla, att sökanden är välkänd m. m. d.
** Med ränta eller avråd förstås egentligen den avgift, som en
lantbo eller brukare erlägger till jordägaren, till skillnad från skatt, som; är ett
allmänt bidrag till statens eller kommunens behov. Dessa begrepp hava
emellertid förblandats till följd av iden åsikt, att kronan ursprungligen vardt
ägare till all jord i landet. I enlighet med denna grundsats infördes också
de från äldre tider å jorden vilande skatter tillika med kronohemmanens
räntor i de under Gustaf I upprättade jordeböckerna under namnet nån t a.
Av senare påförda, efter mantal utgående bevillningar bildades så
småningom en ny ränta, vanligen kallad mantalsränta, vilken slutligen
sam-manslogs med förstnämnda ränta, eller den s. k. j ord eib o ks ran ta n,
under det gemensamma namnet ordinarie ränta, till skillnad från andra
i senare tider uppkomna skatter. Den ordinarie räntan, eller s. k. g r u n d~
räntan, bildade tillsammans med tion d e n de s. k. grundska 11 erna,
från vilka skattejorden emellertid, enligt lag den 2 dec. 1892, från och med
är 1904 vunnit befrielse.
*** O d a 1 betyder f u 11 ä g a n d e, självägande (användes
stundom även i betydelsen gammal).
Advokaten. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
