Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om jordens indelning i fastigheter - Om skiftesväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Södergård n:r 2 o. s. v.; stundom åter hava alla hemmanen olika
namn o. s. v.
Om ett hemman har flera ägare, av vilka var och en däri äger
en viss kvotdel, svarar varje sådan hemmansdel (i dagligt tal
även ofta kallad »hemman») för den å dess mantal belöpande
andel av hemmanets utskylder och skiljes från de övriga delarna
genom mantalsbeteckning. Exempelvis kan ett mantal Grindby
n:r 1 vara delat i fyra delar, 1/2 mantal, 1/4 mantal, 1/8 mantal
och 1/R mantal Grindby n:r 1. Om en lägenhet har flera ägare,
finnes för de olika delarna icke någon annan beteckning än 1/2,
x/4 o. s. v. av lägenheten.
Under tidernas lopp har emellertid mantalet alltmer förlorat
sin betydelse såsom beräkningsgrund för utgörande av skatter
och besvär, särskilt sedan genom lag den 2 december 1892 från
och med år 1904 grundskatterna kommit att upphöra. Yissa
avgifter och besvär utgå dock fortfarande efter mantalet.
Härjämte har detta alltjämt betydelse såsom den måttstock, efter
vilken i många fall bestämmes olika hemmans och
hemmansdelars rätt i gemensamma tillhörigheter och förmåner, såsom
t. ex. häradsallmänning, oskiftade ägor, avgäld av avsöndrade
lägenheter m. m., varförutom, som nämnt, mantalet fortfarande
användes för att fullständigt beteckna ett hemman och särskilja
de olika delarna av ett sådant.
Om skiftesväsendet.
Fullständigt sambruk av byalagets samfällda mark torde icke
inom den historiska tiden hava förekommit. Åtminstone torde
inägorna* redan i äldsta tider hava varit på något sätt skiftade
mellan delägarna. Det äldsta kända skiftet benämndes
hamar-skifte och hade redan vid landskapslagarnas avfattande fått vika
för sol- eller tegskiftet, vilket delningssätt bibehölls i 1734 års
lag (BB kap. 1).
Kort efter nämnda lägs tillkomst började man emellertid
till-lämpa ett nytt delningssätt, det s. k. storskiftet, varigenom man
sökte att i några få större skiften sammanföra de särskilda
delägarnas lotter, vilka genom tegskiftet blivit fördelade i en mängd
smådelar. Detta sammanförande skedde på så sätt, att man
graderade de olika ägostyckena efter deras godhet och vid delningen
lät ett mindre område i bättre mark svara mot ett större område
i sämre mark. Genom en förordning den 5 april 1757
tillerkändes varje delägare rätt att påyrka storskifte.
* Inägor = åker och äng.
Utägor === skog och mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
