Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om laga fång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
c) Då förvärvaren härleder sin rätt från en föregående ägare.
De viktigaste till denna grupp hörande laga fång äro arv,
giftorätt, testamente, fördel, lagbestämd morgongåva, köp, skifte
o c Ii gåva.
För att förvärv av egendom på något av ovan angivna sätt
skall hava egenskapen av laga fång, fordras givetvis, att lagens
föreskrifter rörande varje särskilt slag av dylika fång äro i akt- *
tagna.
I detta sammanhang torde lämpligen böra behandlas s. k.
sannäganderätt, eller det förhållande, att äganderätt till en ock
samma sak (fastighet eller lösöre, även värdepapper) tillkommer
två eller flera personer samfällt.
Dessa delägare anses då ha var sin ideella andel eller lott i
saken. Motsatsen är gemenskap under sainnad hand, där
delägarna icke ha var sin särskilda lott i varje gemensam sak, utan
föremålet för deras rätt är en komplex (sammanfattning) av
rättigheter med därtill anknutna skyldigheter, såsom exempelvis
vid äkta makars egendomsgemenskap eller arvingars
sammanlevnad i oskiftat dödsbo. Från samäganderätt särskiljes också
rättsförhållandet i fråga om bys gemensamma ägor. Slutligen
talar man ej om samäganderätt, då bolagsförhållande består
mellan delägarna.
Samäganderätten har i vår lagstiftning blivit särskilt reglerad
genom lagen om sam äganderätt den 30 september 1904. Enligt
denna lag skola delägarnas lotter räknas för lika, där ej annat
förhållande kan visas, över sin lott får envar delägare fritt
förfoga; han äger överlåta, den till annan eller, där fråga är om
fastighet, särskilt inteckna lotten. Däremot kräves regelrätt
enhällighet mellan delägarna för förfogande över den samfällda
saken i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i dess
förvaltning. Kan enhällighet ej uppnås, så får någon av delägarna
begära, att underrätten, där saken finnes, förordnar god man
(delägare eller annan) att förvalta saken till delägarnas
samfällda bästa och för varje år fördela avkastningen dem emellan
eller eventuellt debitera dem förvaltningskostnaden, bådadera
i förhållande till lotternas storlek. Är den samfällda saken
delbar, t. ex. en last spannmål, så kan envar delägare fordra
densammas uppdelande och därmed få slut på samäganderätten.
Vanligen är emellertid så ej förhållandet, och då tillåter lagen
envar delägare att hos underrätten begära förordnande, att saken
skall för gemensam räkning utbjudas å offentlig auktion. Blott
i händelse däremot stridande avtal träffats, eller synnerliga skäl
tala för anstånd med försäljningen, eller fråga är om jord, som
må klyvas enligt reglerna för hemmansklyvning, kan annan
delägare motsätta sig försäljningen. Eljest verkställes denna genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
