Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om lagfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
9) Att rätten icke, fastän ovan uppräknade villkor fullgjorts,
likväl finner att mot bifall till ansökningen möter sådant hinder,
som visserligen icke medför, att ansökningen genast bör avslås,
men dock måste undanröjas, innan lagfart kan beviljas.
Dylikt hinder är t. ex. uppkommen tvist, som bör avdömas,
innan ansökningen slutligen prövas, och om dylikt hinder
föreligger, samt tvisten ej redan är vid domstol anhängig, förvisar
rätten densamma till särskilt utförande i laga ordning.
I detta sammanhang må närmare behandlas tvenne fall, då
lagfartsansökning under vissa förutsättningar skall förklaras
vilande, nämligen:
a) Då någon överlåtit* samma egendom på tva eller flera
personer.
I detta fall gnäller den överlåtelse, vara lagfart först sökes,
under förutsättning dock att sökanden vid förvärvet varit i god
tro (d. v. s. icke haft kunskap om, att egendomen överlåtits på
annan person). Sökes lagfart å de särskilda överlåtelserna på
samma dag, gäller den tidigare överlåtelsen. Uppstår tvist om
företrädet emellan överlåtelserna, skola de gjorda lagfart
sansök-tiingarna förklaras vilande (§ 12 Lag-fartslagen).
Dessa stadganden hava tolkats så, att om på grund av
överlåtelse, varom nu är fråga, två lagfartsansökningar samtidigt
förekomma, äger rätten bevilja endera och avslå de övriga, därest
ena sökandens företräde efter nyss angivna grunder är
otvivelaktiga, samt därjämte någon medsökande icke bestrider det
förhållande, som bestämmer företrädet (t. ex. att den först nämnde
sökanden vid förvärvet varit i god tro eller att hams förvärv är
tidigare än de övriga sökandenas). I annat fall böra samtliga
ansökningar förklaras vilande, och sökandena hänvisas att i
särskild rättegång utföra tvisten om företrädet dem emellan. Om
den ena ansökningen redan är bifallen, då den andra göres, bör
den senare avslås, i händelse den förre sökandens företräde är
efter de givna regierna uppenbart, men i annat fall bör den
senare ansökningen förklaras vilande och tvisten om företrädet
hänvisas till särskild rättegång.
Den fråga, som skall instämmas, då lagfartsansökningarna
sålunda förklarats vilande, är frågan om bättre rätt till egendomen,
men däremot icke frågan, om lagfart skall beviljas eller icke.
Den vinnade har att, med företeende av laga kraftvunnen dorn i
den ifrågavarande rättegången, fullfölja lagfartsansökningen.
Har åter lagfart redan beviljats för en av de sökande, bör den,
* Härunder innefattas endast frivillig överlåtelse och således ej
tvångsförsäljning. (Jfr. i detta sammanhang N. J. A. 1906:26.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
