Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om viss tids hävd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
b) tjuguårig hävd.
Det allmänna stadgandet Lärom i 1805 års förklaring innefattar,
att all på god tro vunnen och med verklig besittning förenad
åtkomst till jord, å landet eller hus och tomt i staden av sådan
beskaffenhet, att därom mellan enskilda kan avhandlas, vilken
icke blivit i behörig ordning klandrad av den förmente ägaren
eller innehavaren, som egendomen skulle vara avhänd, i hans
livstid, ej heller av hans arvingar eller rättsinnehavare inom
tjugu år från hans dödsdag, efter sistnämnda tids förlopp är fri
från vidare klander.
Den art av hävd, som detta stadgande avser, är tydligen
ämnad att komma till användning, då den förmente rätte ägaren
till fastigheten dött ntan att hava anställt klander. Förmodligen
för att undvika gagnlösa efterforskningar, huruvida rätte ägaren,
jämlikt reglerna för den ettåriga hävden, försuttit sin klanderrätt
eller icke, har lagstiftaren, utan avseende på denna
omständighet, bestämt en viss tid, inom vilken hans rättsinneliavare skola
göra sina anspråk gällande, såvida de vilja återvinna egendomen
från en besittare därav, som var i god tro vid förvärvet,
nämligen tjugu år från rätta ägarens död. Från denna synpunkt
kan sålunda detta slags hävd kallas tjuguårig, ehuru hävdetiden
i verkligheten, med hänsyn till tidpunkten för avhändandet,
vanligen bliver vida längre.
För jämförelse mellan den gamla och nya hävdelagen skola
här i korthet angivas villkoren för åberopande av hävd enligt 1805
års förklaring. Dessa villkor äro:
I. Att förvärvaren av fastigheten i fråga äger rätt att här
i riket förvärva och besitta fast egendom.
Här gälla samma regler, som fornt äro angivna för hävd enligt
1881 års förordning.
II. Förvärv i god tro, besittning såsom ägare samt viss
hävdetid.
Här framträda just de väsentliga skiljaktigheterna mellan
gamla och nya hävdelagen.
God tro vid förvärvet erfordras även för hävd enligt 1805 års
förklaring, åtminstone för den tjuguåriga hävden, men här är
det tillräckligt, om dylik god tro funnits hos siste förvärvaren,
d. v. s. hos den, som åberopar hävden. Om egendomen gått
genom flera händer, inverkar sålunda ej tidigare förvärmares goda
eller onda tro på hävden. Liksom för hävd enligt 1881 års
förordning, behöver den goda tron endast förefinnas vid förvärvet,
varemot senare vetskap om fångets olaglighet ej hindrar hävden.
Huruvida god tro vid förvärvet erfordras för den ettåriga
hävden, är emellertid, såsom antytt, omtvistat. Något stadgande
därom finnes icke.
Advokaten.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
