Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om arrende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
dylikt, av stor betydelse för arrendatorn, var ban bar att fullgöra
sin prestation. Då i svensk rätt saknas, allmänna bestämmelser
angående rätta prestationsorten vid avtal, bar för nu
ifrågavarande fall i förevarande lag upptagits en sådan föreskrift,
vilken i bägge kontrahenternas intresse innehåller, att om
arrendeavtal saknar föreskrift om orten, där naturalster skola avlämnas,
på jordägaren ankommer att anvisa sådan ort, dock icke utom
området för den arrenderade fastigheten eller den huvudgård,
vartill denna hör.
Av genomgripande betydelse för arrendatorns betryggande och
därigenom också för arrendeinstitutionens upprätthållande är
en noggrann fixering av arr ende ve deriaget. Det gives
emellertid en art av arrendeupplåtelser, där en dylik fixering är förenad
med vissa svårigheter, och där en sådan därför icke heller är
vanlig: den si. k. torplegan, I de flesta fall har denna tillika
karaktären av ett arbetsavtal; vederlaget, som arrendatorn har att
utgöra, är oftast, helt eller delvis, utsatt i dagsverken eller andra
personliga tjänstbarheter. Alldeles obestämt lämnas väl aldrig
det antal dagsverken, som skall utgöras. Men huru detta antal
skall uttagas är icke sällan överlämnat åt jordägarens fria skön
att bestämma. Där dagsverksskyldigheten omfattar hela året,
lärer väl i allmänhet en jämn fördelning å årets veckor iakttagas;
mera sällan torde avtalet bestämma, å vilka dagar i varje vecka
skyldigheten skall fullgöras. Yid upplåtelse av mindre
lägenheter, för vilka endast ett ringare antal dagsverken skall utgå,
saknas ofta annan bestämmelse än att de skola utgöras under viss
årstid eller viss annan tid, vanligast skördetiden, I
arrendeavtalet upptages dessutom ofta nog den föreskrift, att arrendatorn
bar att utöver bestämt antal arr endedags verken, på tillsägelse
av jordägaren, utgöra dagsverken mot viss, i avtalet fastställd
ersättning, vilken ej sällan är satt väsentligt lägre än de allmänna
arbetsprisen och som i varje fall, då den bestämts för en längre
arrendetid, enligt utvecklingens vanliga gkng, småningom
kommer att stå i uppenbart missförhållande till dessa.
Att en sådan ordning måste i hög grad menligt inverka på
arrendatorns ställning är alldeles uppenbart. Vet arrendatorn
icke på förhand, när han skall fullgöra sin arbetsskyldighet,
saknar han möjlighet att planmässigt ordna sin egen ekonomi. När
för hans eget jordbruk hans närvaro hemma kanske är mest
behövlig, kallas han därifrån för att biträda jordägaren, för vilken
behovet av arbetskraft just då är trängande. Är han åter
hänvisad att genom annat arbete än på den arrenderade jorden söka
sin utkomst, bereder honom ovissheten om, när han har att
utgöra sina arrendedagsverken, svårighet att ingå annat arbetsavtal
eller att träffa uppgörelse med någon, som kan utgöra dagsverken
i hans ställe. Striden emellan det egna naturliga intresset och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
