- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
599

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om avtal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

599

av svarets innehåll. I allmänhet måste nämnda svar, lämnat i
brev eller telegram, anses komma sin adressat till handa
därigenom att det avlämnas till honom eller nedlägges i hans brevlåda;
tillfälle är honom därigenom berett att omedelbart taga del av
innehållet i det meddelande, varom fråga är. Om brevet är
adresserat till en affärsman, vilken har postfack för ankommande
försändelser, är dess inläggande i facket, enligt merkantil
"uppfattning, så till vida likvärdigt med ett avlämnande på kontoret,
att ett dröjsmål med avhämtandet icke får av adressaten
åberopas. Härvid liksom för övrigt, då brev eller telegram avlämnas
å ett affärskontor, efter det den på platsen och inom branschen
sedvanliga kontorstiden för dagen gått till ända, måste
emellertid göras den reservationen, att detsamma anses hava kommit
adressaten till handa först påföljande arbetsdags morgon, såvida
han icke tillfälligtvis tidigare tager del av dess innehåll.
Huruvida ett rekommenderat eller assurerat brev, som i anseende till
adressatens bortovaro icke kunnat avlämnas, men om vars ankomst
han erhållit avis, kan anses därigenom hava kommit honom till
handa, är mera ovisst. Muntliga meddelanden komma adressa»
ten till banda därigenom att de framföias till honom eller till
någon, som är behörig att å hans vägnar mottaga meddelanden av
den beskaffenhet, varom fråga är.

Understundom är i, brev, vari anbud göres, viss tidrymd
angiven, inom vilken svaret skall hava kommit anbudsgivaren till
handa. Denna tidrymd angives vanligen genom uttryck sådana
som »inom 3 dagar» m. m. d. och skall räknas från den dag
brevet är dagtecknad Nämnda dag skall således ej medräknas,
vadan exempelvis anbud, som avgivits den 1 februari och fordrar
svar inom tre dagar, måste antagas genom, svar, som senast den
4:de kommer anbudsgivaren till handa. Har tidrymd, varom
fråga är, utsatts i telegram, skall den räknas från den tid på
dagen, då telegrammet är inlämnat för befordran. Återstående
delen av nämnda dag inräknas således i acceptfristen.

Det i anbud ofta förekommande uttrycket »omgående svar» är,
enligt ordalydelsen, liktydigt med, att svar måste avsändas med
den post, som efter anbudets framkomst först avgår. Med
nutidens täta postgång kan dock en sådan tolkning av uttrycket icke
upprätthållas. Att fastslå någon bestämd innebörd av
ifrågavarande uttryck lärer emellertid ej vara möjligt, då man i
allmänhet synes därmed förbinda blott den föreställningen, att det
fordras något större skyndsamhet än eljest med anbudets besvarande.

Om i brev eller telegram, vari anbud göres, viss tid för svar ej
utsatts, måste antagande svar komma anbudsgivaren till handa
inom den tid, som vid anbudets avgivande skäligen kunde av
honom beräknas åtgå. Under denna tid — den s. k. legala
acceptfristen — är anbudsgivaren, om anbudet ej fixerar tidslängden av
hans bundenhet, skyldig att avvakta svar, enär ett motsatt förhål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free