Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om lösöreköp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734
stöd för åsikten om förevarande förordnings otillämplighet å
försäljning av ifrågavarande slags handlingar erhålles i 62 §
utsökningslagen, vilken utgår ifrån att »obligationer och andra
värdepapper» icke äro lösören.
Ej heller kan till »lösöre» i förevarande förordnings mening
hänföras andelsrätt till lös sak, exempelvis fartyg. Någon
anledning att utesluta fartyg såsom helhet från begreppet lösöre
i förordningens mening förefinnes däremot ej.
I det hela bero lösöreköpets rättsverkningar kontrahenterna
emellan av vad härutinnan blivit avtalat eller förutsatt. Dessa
rättsverkningar kunna därför svårligen allmängiltigt bestämmas.
Exempelvis torde man väl i regel böra antaga, att säljaren,
oaktat köpet, står faran för att lösegendomen av våda förstöres
eller i värde minskas, men i särskilda fall kunna föreligga
omständigheter, som föranleda ett avgörande i motsatt riktning.
Där omständigheterna icke givra någon ledning för fastställande
av kontrahenternas avsikter i ett eller annat hänseende, måste de
allmänna reglerna för ömsesidiga avtal inträda supplerande.
Sålunda lärer exempelvis avkastning, som av lösöreköpsvis såld
egendom faller, medan egendomen ännu befinnes hos säljaren,
böra tillfalla denne, därest köpet skett efter den 1 januari
1906,* men i motsatt fall tillkomma köparen.
Lösöreköpets verkan mot tredje man är icke underkastad
kontrahenternas fria disposition, utan beror av tvingande
rättsnormer, innefattade i förevarande förordning. Endast om de
däri bestämda förutsättningarna äro uppfyllda, blir köpet
gällande mot tredje man, d. v. s. säljarens borgenärer.
De ifrågavarande förutsättningarna äro följande:
I. Säljare och köpare skola upprätta skriftlig avhandling om
köpet med förteckning å den försålda egendomen och vittnens
underskrift.
Den skriftliga avhandlingen bör upprättas i närvaro av både
köpare och säljare (jfr K. M:ts dom den 28 januari 1859) samt
avfattas i sådan form, att därav otvetydigt framgår, att ett
köpeavtal mellan parterna föreligger. Avhandlingen bör
undertecknas av både köpare och säljare. Såsom av K. M:ts dom den 6
mars 1867 framgår, gör dock den omständigheten, att köparens
underskrift saknas å avhandlingen, icke i och för sig densamma
ogiltig. I avhandlingen bör uppgift finnas å båda
kontrahenternas yrke och bostad.
Avhandlingen skall vidare underskrivas av tvenne oj aviga
vittnen. Hava vittnena avlidit eller blivit jäviga, då deras
hörande inför domstol påkallas, blir emellertid avhandlingen icke
därför ogiltig. Till och med fastän dylikt köpevittne varit
* Ifrågavarande dag trädde i kraft lagen om köp och byte av lös
egendom den 20 juni 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
