Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om avbetalningsköp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740
de avse att bereda den, som vill förskaffa sig ett lösöreföremål,
men ej är i stånd att kontant betala detsamma ocli ej heller är i
åtnjutande av eljest erforderlig kredit, tillfälle att förvärva
föremålet mot betalning, som skall erläggas efter band å vissa
bestämda terminer, efter det föremålet utlämnats till iionom.
Ehuru avtal av ifrågavarande slag oftast framträda i form av
hyreskontrakt, är det dock, såsom i det följande kommer att
närmare utvecklas, uppenbart, att de i själva verket hava
karaktären av köp, och att de om köp gällande rättsregier å dem äga
tillämpning. Den fördel, som beredes mindre bemedlade
personer därigenom att de få köpa på avbetalning, kunna de
naturligtvis icke påräkna att få åtnjuta utan att ingå på villkor,
som säljarne till sin säkerhet uppställa. Då köparne icke äro
i stånd att ställa borgen eller annan säkerhet för betalningen,
måste säljarne på annat sätt skaffa sig nödig trygghet för att
köpesumman skall bliva betald. Att betinga sig panträtt i det
sålda och till köparen utlämnade godset låter sig icke göra på
grund av den i modern rätt gällande regeln, att panträtt i lös
egendom kan stiftas endast i form av handpant. Man har därför
funnit på ett annat sätt att bereda säljaren säkerhet i godset:
säljaren förbehåller sig att, intill dess köpeskillingen blivit till
fullo gulden, betraktas som ägare av godset, så att detsamma,
i händelse betalning uteblir, kan av honom återtagas. I länder,
där sådana äganderättsförbehåll icke ansetts giltiga, har
säljaren i stället plägat betinga sig, att om någon avbetalning ej
varder rätteligen eriagd, alla återstående avbetalningsbelopp utan
vidare genast skola vara till betalning förfallna. En dylik
bestämmelse förekommer visserligen också annorstädes i
avbetalningskontrakten — i regel jämsides med äganderättsförbehåll —
men den spelar då en jämförelsevis underordnad roll. Det
typiska för avbetalningsaffärerna är åtminstone i de
skandinaviska länderna, att säljaren på grund av uttryckligt eller
underförstått förbehåll om äganderätt till godset skall äga rätt att
återtaga detsaniima, om köparen icke fullgör sin
betalningsskyldighet.
Bruket att sälja på avbetalning förskriver sig från senare
delen av förra århundradet. Till en början hade det sin
huvudsakliga användning vid handel med möbler, inom vilken bransch
det fortfarande spelar en mycket stor roll. Särskilt gäller detta
i Tyskland, från vilket land avbetalningsaffärerna spritt sig till
Sverige. Numera förekomma dylika affärer inom de flesta
industrigrenar. Det storartade uppsving, som särskilt
tillverkningen av symaskiner och pianon nått i våra dagar, torde
näppeligen hava inträffat, om ej avsättningen underlättats genom
denna kontraktsform. Av densamma begagnar (man sig numera
i vårt land exempelvis vid försäljning av automobiler,
lantbruksmaskiner, kassakontrollapparater, kreatur, böcker, kläder, mann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
