- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
756

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om försträckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

756

b) enkel förbindelse, då försträekningstagarna sins emellan
fördelat ansvarigheten.

Vid en enkel förbindelse kan ansvarigheten för envar av
försträekningstagarna vara:

1) ansvar efter huvudtalet (d. v. s. för så stor del, som belöper
på varje försträckningstagare i förhållande till samtligas antal).

2) ansvar för en viss bestämd del av försträckningssrymman.

Säges det ej uttryckligen i förbindelsen, att ansvaret är
solidariskt eller gäller viss del, äro försträekningstagarna ansvariga
för var sin del efter huvudtalet*.

II. För sträckning savtalet är fullbordat, när föremålet därför
blivit överlämnat till försträckningstagaren.**

Brukligt är, att försträckningstagaren i den skriftliga
förbindelse, som han, enligt vad nedan skall visas, i regel utfärdar å det
försträckta beloppet, tillika uttryckligen erkänner sig hava
mottagit detta, vilket vanligen sker antingen sålunda, att uttrycket
»lånfångna)) inskjutes framför kapitalbeloppet, eller ock medelst
tillägg av orden »valuta bekommen». Detta är emellertid icke
nödvändigt, ty även om sådant erkännande icke lämnats, är
gäl-denären, i händelse han gör invändning om bristande valuta,
skyldig att styrka detta sitt påstående. Ä andra sidan utgör
dylikt erkännande i förbindelsen icke heller hinder för
gälde-naren att sedermera framställa invändning om bristande valuta.

III. För sträckning sav talet "beliöv er, för att vara giltigt, icke
ingås i någon viss fo7*m.

I H. B. 9: 1 heter det visserligen, att om någon försträcker
annan reda penningar eller vad det vara må, bör han göra detta
i tvenne vittnens närvaro eller taga brev därå, men denna
föreskrift är endast ett råd av lagstiftaren. Även om försträckning
skett utan både »brev» (skuldebrev) och vittnen, är avtalet
bindande, därest försträckriingstagaren antingen på annat sätt kan
överbevisas om eller ock medgiver, att han mottagit
försträckningen.

Rörande bevisningsskyldigheten, då försträckningsavtal skett
utan skuldebrev, må i detta sammanhang nämnas, att om
försträckningstagaren visserligen medgiver, att han mottagit
penningar, men tillika påstår, att dessa lämnats honom, icke såsom
försträckning, utan t. ex. såsom likvid för fordran eller såsom

* I detta sammanhang torde vara att erinra om bestämmelserna i ^
växel-och checklagarna samt lagen om handelsbolag, enligt vilka lagar solidariskt
ansvar påvilar samtliga växel- eller checkgäldenärer samt bolagsmän utan
att de uttryckligen därtill förbundit sig genom orden »en för alla och
alla för en».

** En utfästelse att framdeles lämna försträckning medför i regel icke
någon laglig förpliktelse att fullgöra utfästelsen. (K. m:ts dorn den 10
november 189b)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free