Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om lån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816
Skulle åter köparen tillhandlat sig saken i god tro, d. v. s.
utan vetskap eller skälig anledning till misstanke, att
låntagaren icke var ägare till saken, behöver denna icke av köparn
återlämnas till långivaren annorledes än mot lösen.
I detta sammanhang torde lämpligen böra omnämnas de
allmänna reglerna rörande betydelsen av god tro hos den, som
ingått avtal angående lös egendom med någon, som varken varit
ägare till densamma eller eljest behörig att träffa avtal om
egendomen. Den, som sålunda avtalat med en obehörig person och
som vi för korthetens skull vilja kalla förvärvaren, har handlat
i god tro, då han icke avvetat eller ens haft skäl till misstanke att
den person, med vilken han avtalat, och vilken vi vilja kalla
föryttraren, saknat äganderätt till den lösegendom, angående
vilken avtal ingåtts.*
Vederbörande förvärvares goda tro har icke betydelse vid några
andra avtal angående lös egendom än sådana, vilka avse
äganderätt eller panträtt, men vid alla dylika avtal kan förvärvarens
goda tro vara av betydelse.**
För att förvärvarens goda tro skall äga betydelse vid ett dylikt
avtal, erfordras emellertid:
1) Att föryttrar en (se ovan), då han avtalade med förvärvaren,
haft i besittning den -sak, varom avtalet ingåtts;
2) Att förvärvaren tagit nämnda sak i besittning; samt
3) Att förvärvaren vid detta besittningstagande handlat i god
tro ^^^
Anm. 1. Om det mellan föryttr aren och förvärvaren ingångna
avtalet å förvärvarens sida slutits genom fullmäktig, lärer det i
allmänhet endast vara fullmäktigens goda eller onda tro, som är
av betydelse. (Jfr. N. J. A. 1910:364.) Tydligt är emellertid,
att om fullmaktsgivaren själv var i ond tro, rättshandlingen icke
bör bliva gällande därför att hans fullmäktig varit i god tro.
Anm. 2. Därest förvärvaren överlåter sin genom avtalet med
foryttraren förvärvade äganderätt eller panträtt å annan person,
är det utan betydelse, om denne senare vid sitt förvärv handlar i
god tro, enär den ursprunglige förvärvarens goda tro fortfar att
utöva sin verkan.
* En förvärvare anses alltid hava handlat i god tro, därest icke
motsatsen bevisas.
** För fullständighetens skull vilja vi nämna, att god tro saknar
betydelse vid förvärv genom arv, giftorätt eller h e m f o 1 j d.
*** Detta Villkor gäller dock icke beträffande i fartyg inlastat gods, som
i god tro förvärvats genom kon n ossemen t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>