Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om domstols behörighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1126
hängiggöras vid den domstol, varunder huvudmannen lyder i
mål, som angå hans person.
k) Mål angående v ittries er sättning. Uppkommer, sedan ett
mål avgjorts, tvist om ersättning mellan vittne och den, som
påkallat detsamma, torde denna tvist enligt grunderna för R.
B. 17: 5 böra handläggas av den rätt, vid vilken det mål, i
vilket vittnesmålet avgivits, varit anhängigt.
1) Mål, som, instämmes av mellankommande part.
Mellankommande part, som klandrar bägge de ursprungliga parternas
rätt och hänvisas att särskilt stämma båda parterna, har att
anhängiggöra sin talan vid den underrätt, som handlägger eller
handlagt det mål, i vilket han uppträder som mellankommande
part/. R. B. 18: 2 och 3. Jfr. det följande »Om
mellankommande part».
C. Om laga domstol i mål, i vilka utlänning är svarande.
De under näst föregående avdelning under b—1 omförmälda
regler hava tillämplighet även i mål mot utländska undersåtar.
Beträffande åter mål av den beskaffenhet, som i nästföregående
avdelning’, under a) omformäles (mål angående den instämdes
person), gälla, i händelse de anhängiggöras mot utländsk
undersåte, följande regler. (R. B. 10: 1 morn. 2 lag d. 20 mars 1891.)
a) Har utlänningen här i riket bo och hemvist, skola gälla
samma regler, som då svaranden är svensk man.
b) Har utlänning icke bo och hemvist i riket, får han sökas
å ort inom riket, där han träffas, d. v. s. målet får
anhängig*-göras hos domstolen i den ort, där stämningen delgives honom.
Om målet angår förbindelse, som blivit av utlänningen
personligen eller genom ombud här i riket ingången, eller gäld, som
han under vistelse i riket eljest ådragit sig, har käranden
emellertid, valrätt mellan
1) domstolen i under a) och b) angivna ort.
2) domstolen i ort inom riket, där utlänningen tillhörigt g^ods
finnes och
r>) domstolen i den ort, där förbindelsen ingicks eller gälden
uppkom.
Om för undersåte i visst främmande land finnes särskilt
stadgande av annat än nu angivna innehåll, skall detta stadgande
lända till efterrättelse. Sådant stadgande finnes för närvarande
endast i fråga om danska undersåtar. I. K. F. d. 15 juni 1861
om verkställighet i Sverige av domar och utslag, meddelade av
domstol i konungariket Danmark, § 9, stadgas nämligen: »Ej
må vid svensk domstol sak mot dansk undersåte upptagas i andra
fall än där domstolen vore behörig, om svaranden varit svensk;
dock kan dansk undersåte, som någon tid i Sverige sig uppehåller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
