Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om laga förfall och påföljd av parts utevaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
bort ske, ehuru underrättens ordförande icke bötfälldes för
underlåtenhet att föreskriva delgivningen. Stockholms rådhusrätt
meddelar aldrig vitesföreläggande av ifrågavarande slag, med
mindre den tillstädeskom ne käranden åtagit sig att delgiva
motparten vites föreläggan det, vilken delgivning helst bör ske genom
att låta två stämniiigsmäii tillställa den utebliviie svaranden en
av stämningsmännen bestyrkt avskrift av det för kärandens
räkning utiskrivna protokollsexemplaret, vari vitesföreläggandet
finnes intaget.
Beslut, varigenom vite förelagts, får i regel överklagas allenast
i sammanhang med fullföljd talan mot det slutligen utslaget i
målet. Endast för det fall att särskilda besvär anförts över
beslut, varigenom part dömts att utgiva vite, kan giltigheten av
själva vites föreläggandet utan samband med prövning av det
slutliga utslaget i målet komma under högre rätts bedömande. (11.
B. 25:7.)
Amn. 1. År den utebliviie svaranden en juridisk person, är
det hans representant (jfr. det föregående sid. 1132), vilken böter
ådömas eller vite förelägges. Jfr. Kungl. Maj:ts utslag den 17
november 1880 IST. J. A. sid. 375. Representeras parten av flera
personer, kan endast den eller de av dem, som bevisligen fått
del av stämningen i målet, dömas till böter för utevaro vid första
rättegångstillfället. För att vid ett senare rättegångstillfälle
någon representant, som ej erhållit del av stämningen, skall kunna
dömas till straff för sin utevaro, erfordras dels att den juridiska
person, han representerar, erhållit föreläggande vid eller utan
vite för dess representanter att vid nämnda rättegångstillfälle
iakttaga inställelse och dels att den uteblivne representanten
genom kärandens försorg erhållit del av nämnda föreläggande. Jfr.
Kungl. Maj:ts utslag den 21 september 1899 N. J. A. sid 381.
Anm. 2. Då svaranden utebliver vid första
rättegångstillfället, bruka somliga domstolar att, på yrkande av käranden,
förelägga svaranden att vid nästa rättegångstillfälle tillstädeskomma,
beredd att avgiva fullständigt svaromål, vid visst vite. Dylikt
föreläggande meddelas dock icke, med mindre käranden åtager
sig att delgiva detsamma åt svaranden.
Om svaranden utebliver vid annat rättegångstillfälle än det
första, samt rätten icke beslutat att vid det rättegångstillfälle, då
svaranden utebliver, meddela utlåtande i målet eller däri
företagna annan åtgärd oberoende av parternas eller svarandens
utevaro, i vilket fall svarandens utevaro saknar betydelse, blir
påföljden av svarandens utevaro, att målet upp skjutes, med
föreläggande för svaranden att vid målets återföretagande tillstäd
es-komma, vid eller utan vite, eller vid äventyr att målet i trots av
lians utevaro företages till avgörande.
Meddelas vitesföreläggande, gäller om detsamma vad här ovan
under c) 3) sagts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
