Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Brottmål eller straffprocess - Om parterna i brottmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1278
Anm. Att allmän åklagare i vissa undantagsfall får åtala
dels s. k. angivelsebrott, ehuru angivelse icke ägt rum, ocli dels
s. k. måls äg ar ebr ott, se det följande under II.
I fråga om sådana ämbetsbrott, vilka, enligt vad som sagts å
sid. 1276, icke få åtalas av målsäganden, gäller, att denne äger
föra talan om skadestånd endast i sammanhang med åtal, som
advokatfiskal eller annan åklagare anställer på föranledande av
justitiekanslern, justitieombudsmannen eller vederbörande
hovrätt. Över hovrättens utslag, för så vitt det avser
skadeståndsfrågan, har dock målsäganden rätt att ensam anföra besvär. Jfr.
Kungl. Maj:ts utslag den 9 mars 1883, N. J. A., sid. 33, den 5
november 1890, 1NT. J. A., sid. 458, den 9 december 1895, IN". J.
A., sid. 564 och den 2 april 1898, N. J. A., sid. 160.
Det bör å andra sidan här anmärkas, att advokatfiskal, som
på enskild målsägandes anmälan hos hovrätt anställt åtal mot
domare för felaktigt förfarande i ämbetet och yrkat åläggande
för domaren att ersätta målsäganden genom åtalade förfarandet
tillskyndad kostnad, ansetts berättigad att utan särskilt uppdrag
av målsäganden överklaga hovrättens i anledning av åtalet
meddelade utslag även i fråga om ersättningsanspråket. Jfr. Kungl.
Maj:ts utslag den 1 november 1889, N. J. A., sid. 399 samt den
17 mars och den 13 oktober 1892, N. J. A., sid. 233 samt not
B n:r 739.
För att skadeståndstalan på grund av brott skall vinna bifall,
erfordras, att skadan skall innefatta en verklig rättskränkning.
Det är sålunda icke tillräckligt, att det styrkes, att någon blivit
i ett eller annat avseende lidande på grund av ett begånget
brott. Så t. ex. kunna icke föräldrar, vilkas barn blivit dräpt
eller mördat, varigenom de förlorat sitt enda stöd på ålderdomen,
föra talan om ersättning härför gent emot dråparen eller
mördaren. Jfr. Kungl. Maj:ts utslag den 13 november 1890, N. J.
A., sid. 473 och den 1 maj 1891, N. J. A., sid. 204, den 30
november 1896, N. J. A., sid. 462, den 24 maj 1901, N. J. A.,
sid. 288.*
II. Allmän åklagare.
Med allmän åklagare** menas en person, som å tjänstens vägnar
vid domstol äger åtala brott i allmänhet.
* Att make oc h b a r n efter dödad person under vissa förutsättningar
äro berättigade till skadestånd är särskilt stadgat i Strafflagen 6:. 4. Jfr
Kongl. Maj :ts utslag den 13 augusti 1895. N. J. A., sid. 336.
** Särskilda åklagare äro vissa ämbets- eller tjänstemän, vilka äro
förordnade att åtala vissa slag av förbrytelser. Såsom exempel på särskilda
åklagare kunna nämnas justitiekanslern, justitieombudsmannen samt
landsfiskalerna, vilka sistnämnda äro, envar inom visst distrikt (län eller del
därav) på landet, befogade att å tjänstens vägnar åtala vissa smärre brott,
ävensom att efter förordnande av justitiekjanslern, justitieombudsmannen
eller konungens befallningshavande utföra åtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
